Ond hjältinna och aktiv prinsessa : En jämförande studie i hur porträtteringen av kvinnor har förändrats i berättelsen om Törnrosa

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för medier och journalistik (MJ)

Sammanfattning: Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling. Därför är det av intresse att undersöka hur de dominerande kvinnokulturella värden som kommuniceras i båda filmerna kan tänkas ha förändrats i takt med samhällets utveckling.   Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur framställningen av de två kvinnliga huvudkaraktärerna, har förändrats i filmen Maleficent jämfört med filmen Törnrosa. Undersökningen ämnar att få en djupare förståelse i hur populärkulturen som fenomen förändras över tid samt om feminismens framväxt kan utgöra en faktor i förändringen.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys har legat till grund för den här studien. Materialet har angripits utifrån Selby och Cowderys narrativa modell och en semiotisk analys har utförts.   Slutsats: Framställningen av huvudkaraktärerna har förändrats utifrån de stereotypa framställningar som länge figurerat i Disneys filmer. Både Aurora och Maleficent porträtteras på ett stereotypt sätt i Törnrosa, medan de inte gör det i Maleficent. Aurora kommuniceras ut som starkare och drömmer inte längre om äkta kärlek till en man, medan Maleficent är filmens hjälte då hon är den som räddar Aurora och inte prins Philip. Mot denna bakgrund finns det alltså skäl att anta att feminismen kan ha influerat kvinnlig genusrepresentation i populärkulturen, då de vill att den populärkulturella publiken ska ta del av starkare och aktivare kvinnor i medier. Likaså vill de bryta ”mannen som norm”, något som kan tolkas att karaktärsframställningarna gör i Maleficent.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)