SCREENING FÖR KOLOREKTALCANCER MED ETT ETISKTPERSPEKTIV : En litteraturanalys

Sammanfattning: Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancern i Sverige, och andra störstaorsaken till cancerrelaterad död. Incidensen ökar i västvärlden på grund av ökad övervikt,minskad rörlighet och västerländsk kost. En förändrad livsstil kan bidra till att förhindrakolorektalcancer. För att ytterligare förhindra kolorektalcancer kan man screena med fleraolika metoder. Exempel på metoder är avföringsprov (FOBT) som undersöker dolt blod iavföringen eller koloskopi som är en endoskopisk undersökning av distala tjocktarmen(sigmoidoskopi) eller hela tjocktarmen. Det finns en etisk problematik kringkolorektalcancerscreening. Falskt positva/negativa resultat, överdiagnosticering, systematiskabias och medicalization utgör en del av denna. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka för- och nackdelar med screening förkolorektalcancer, samt att jämföra olika metoder och värdera dessa med tonvikt på etiskaaspekter. Metoder: Relevanta vetenskapliga studier identifierades genom en sökning i PubMed ochanalyserades sedan genom en hermeneutisk metod. Resultaten sammanfattats efter för- ochnackdelar med koloskopi vs FOBT. Artiklarna valdes ut efter relevans för frågeställningen.Etiska frågeställningar besvarades när en bred förståelse för ämnet införskaffats. Resultat: Screening sänker incidens och mortalitet av kolorektalcancer. Bäst effekt har settsmed koloskopi som har högre sensitivitet och specificitet än FOBT. Båda screeningmetoderär mer kostnadseffektiva än att inte screena alls och skiljer sig inte från varandra när detkommer till kostnadseffektivitet. Koloskopi innebär en risk för komplikationer och delvisdärför är det många som tackar nej till erbjuden koloskopi. FOBT har en högre acceptans ibefolkningen. Överdiagnosticering förekommer eftersom man vid screening inte kan skiljadödlig cancer från icke-dödlig. Slutsatser: Både koloskopi och FOBT har för- och nackdelar, och många länder har därförvalt att använda sig av en kombination av de båda. Etiskt sett orsakar falskt positiva resultaten onödig oro medan falskt negativa resultat kan göra att symtom ignoreras när de väluppstår. Överdiagnosticering förekommer eftersom alla tjocktarmspolyper inte utvecklas tillcancer.