Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom föreningsidrotten

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap; Högskolan i Gävle/Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är samlingsbegrepp för diagnoserna, ADHD, ADD, Tourettes, Asperger, Autism och språkstörning. En undersökning från Riksförbundet Attention visade att barn med NPF inom föreningsidrotten tenderar att sluta tidigare än genomsnittet med föreningsidrotten, framförallt i åldern mellan 9 – 12 år. En idrottsledare har en bidragande roll att behålla barnen med NPF inom föreningsidrotten med sitt bemötande. Att idrottsledare utbildar sig och skapar en förståelse för barnens behov i samband med NPF kan bidra med en mer tillmötesgående och positiv inställning till barn med NPF inom föreningsidrotten. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken kunskap idrottsledare inom föreningsidrotten upplever att de har om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Metod: Studiens design har en kvalitativ inriktning där sju idrottsledare medverkade i form av semistrukturerade intervjuer. Idrottsledarna är verksamma från fotboll, ishockey, innebandy, orientering, friidrott och gymnastik, där åldern inom träningsgrupperna är mellan 9 – 12 år. Resultat: De medverkande idrottsledarna har varierande kunskap om NPF. Erfarenhet och utbildning varierar på vilket sätt bemötandet sker inom träningsgrupperna. För att bemöta barn med NPF framhävdes tydlighet, struktur och planering som viktiga delar att ta hänsyn till. Ett fåtal av respondenterna kände sig mindre trygg i sitt ledarskap om de har vetskapen att ett barn i träningsgrupperna har NPF. Utbildning i större utsträckning om barn med NPF framkom däremot ha en stärkande effekt i hantering av situationer och bemötande till barnen. Det fanns tendenser med ett utanförskap hos barnen med NPF i träningsgrupperna, en upptäckt var dessutom föreningens påverkan och innebörden med att vara ideellt aktiv. Slutsats: Kunskap om att leda barn med NPF kan beskrivas som varierande hos de medverkande idrottsledarna. Det finns flera faktorer som är viktigt att tänka på när en idrottsledare möter ett barn med NPF. Utbildning kan ge idrottsledaren kunskapen att bemöta barnen med NPF fördelaktigt och att behålla barn med NPF kvar i sitt idrottsutövande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)