Får jag också vara med? : En studie om hur flerspråkiga barn söker tillträde i den fria leken samt hur pedagoger agerar och beskriver sin roll i barnens lek.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier flerspråkiga barn i åldrarna tre till fem år använder för att få tillträde och samspela i den fria leken samt hur förskollärare och barnskötare agerar för att stötta flerspråkiga barn. En kvalitativ metod med etnografisk ansats samt Corsaros tillträdesstrategier har legat till grund för datainsamling och analys. Observationer av flerspråkiga barns samspel samt förskollärares och barnskötares agerande i den fria leken har utförts på två olika förskolor: Ugglan och Järven, i två olika kommuner. Dessutom har intervjuer genomförts med pedagogerna som arbetar i respektive barngrupp. Resultatet visar att flerspråkiga barn använder både verbala och icke-verbala tillträdesstrategier för att träda in i en pågående lek, dock var vissa strategier mer framträdande än andra. På Ugglan var verbala tillträdesstrategier mer framträdande medan enbart icke-verbala tillträdesstrategier förekom på Järven. Ett nyanlänt barn hade trots stöd från pedagogerna i många fall svårt att komma in i pågående leksituationer, och pedagogerna uppgav att det tidvis upplevde att det var svårt att stötta barnet i leksituationer. I intervjuerna uppgav förskolläraren och barnskötarna att pedagogens närvaro i barns fria lek är viktig för att kunna läsa av leksituationer och för att på ett medvetet sätt kunna ge stöd, fast på lite olika sätt. På Järven arbetade personalen aktivt med tydligt kroppsspråk, tecken som stöd samt genom att främja flerspråkighet, vilket inte var lika vanligt på förskolan Ugglan där det svenska språket ansågs vara viktigt att lyfta fram vilket också kan vara en av anledningarna till att barnen på Ugglan främst använde det svenska språket då de sökte tillträde till lek. Med denna studie som grund menar författarna att det som pedagog är viktigt att lära känna varje barn och studera hur flerspråkiga barn agerar inom deras kamratkulturer för att kunna stötta dem på ett givande sätt då studien visar att det kan se olika ut i olika barngrupper och för olika individer. Det framkommer i studien även att pedagogerna har olika förhållningssätt gällande flerspråkiga barns språkutveckling och behov av stöd i den fria leken. Genom att anta ett barnperspektiv anser författarna till denna studie att man får en större insikt om barns socialisation och lek samt en bättre förståelse för deras relationsskapande. Det är värdefullt att inse att pedagogen är en viktig del i barnens fria lek för att den gemensamma leken ska bli lustfylld samt även bidra till barns utveckling och lärande. Kunskap om barns lek och flerspråkiga barns språkutveckling anser författarna är viktigt för att förhindra fördomar och se möjligheterna kring flerspråkighet.    

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)