Åttondeklassares kunskaper om matens miljöpåverkan

Sammanfattning: Människans påverkan på klimatet genom maten vi äter är stor. Växthusgaserna som släpps ut av oss människor bidrar bland annat till ett varmare klimat, vilket kan leda till farliga effekter på klimatsystemet och omfattande effekter för jord- och skogsbruk. Till följd av bland annat dagens jordbruk utvecklas idag även många naturtyper och arter negativt vilket på sikt skulle kunna leda till att de försvinner helt. Cirka 70 % mer mat än vad som produceras idag beräknas behövas till 2050 för att kunna föda en växande befolkning. Detta måste göras på ett hållbart sätt, här är utbildning en viktig aspekt för att kunna vända människans negativa påverkan på klimatet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka kunskaper åttondeklassare har om matens miljöpåverkan. Detta för att undersöka om eleverna har lärt sig det de ska kunna enligt läroplanens lärandemål i olika ämnen angående människans miljöpåverkan där uppsatsförfattaren har riktat in sig på elevernas kunskaper om matens miljöpåverkan, samt om de har kunskaper om några av vad uppsatsförfattaren bedömt som de viktigaste kunskapsområdena om mat och miljö. Syftet är även att ta reda på om kunskaperna om matens miljöpåverkan skiljer sig åt mellan kön samt de olika skolorna. Slutligen är syftet även att undersöka om lärandemålen är tillräckliga för att göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Enkäter med frågor om matens miljöpåverkan delades ut till 116 elever i årskurs åtta i tre olika kommuner och skolor i Örebro län. Resultaten visade att eleverna har relativt goda kunskaper om matens miljöpåverkan. De kunskaper som skulle kunna utvecklas hos eleverna är kunskaper om ekologiska miljömärkningar, olika köttsorters miljöpåverkan samt kunskaper om vad i livsmedelssystemet som står för den största delen av matens totala miljöpåverkan. Det var inga stora skillnader i kunskaper om matens miljöpåverkan mellan flickor och pojkar samt mellan de olika skolorna. Lärandemålen bedöms av uppsatsförfattaren som otillräckliga för att enskilt göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Fler faktorer än vad som kan ges av utbildningen spelar in för att kunna ändra ett beteende till ett positivt miljöbeteende. Uppsatsförfattaren bedömer även att eleverna skulle behöva mer problemlösningskunskaper angående miljöproblemen (kunskaper om- och färdigheter i att använda strategier för miljöåtgärder) för att kunna ändra sina beteenden till mer positiva miljöbeteenden.