Varför språkhistoria?En legitimeringsanalys av ämnesomrÃ¥det språkhistoria i två läroplaner och fyra läromedel för gymnasieskolans svenskämne 1970-2010

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet är att besvara frågan varför språkhistoria? genom att analysera hur styrdokument och läromedel från 1970 till och med 2010 legitimerar ämnesområdet språkhistoria i gymnasieämnet svenska med hjälp av van Leeuwens legitimeringsanalys. Anledningen till att äldre material har valts var att jag vill se om det går att urskilja någon förändring i läromedlen utgivna före, respektive efter, att den statliga läromedelsgranskningen avskaffades 1992. Av materialet går det dock inte att dra några slutsatser om huruvida den statliga läromedelsgranskningen har påverkat legitimeringarna i de fyra undersökta läromedlen. Att det finns fler legitimeringar i de äldre läromedlen beror snarare på att böckerna innehåller mer text och färre bilder än de yngre, än att de är statligt granskade. Det kan därmed inte uteslutas att orsaken snarare är av tryckteknisk natur. Samtliga läromedel innehåller element från aktuellt styrdokument, men legitimeringen sker oftast indirekt via legitimeringsstrategin auktorisering. Även legitimering genom rationalisering och moralisk värdering förekommer i materialet. Styrdokumenten förordar en koppling mellan dåtid och nutid, samt i viss mån även framtid, när ämnesområdet språkhistoria ska studeras. Detta historiemedvetande om språket förekommer i alla läromedel.