Vindsombyggnader i flerbostadshus från 1900-talets början

Sammanfattning: Ett högaktuellt problem i Sverige är bristen på bostäder. Framförallt saknas små bostäder för unga. Ett sätt att öka antalet små bostäder är att bygga om outnyttjade vindar i befintligt bo- stadsbestånd till små lägenheter. För att underlätta denna typ av ombyggnader röstade Sveri- ges riksdag i juli 2014 igenom en lagändring. Lagändringen innebär framför allt att hiss inte behöver installeras för vindslägenheter som är mindre än 35 m2. Vid ombyggnad av befintliga byggnader bör tillfälle även tas till att energieffektivisera, dels för att minska klimatpåverkan dels för att minska fastighetsägarens energikostnader. Lagändringen som gjorts underlättar för ombyggnad i äldre flerbostadshus eftersom dessa ofta saknar hiss. Detta har fastighetsbolaget HSB uppmärksammat. HSB Malmö tittar nu närmare på att bygga om råvindarna i flera av sina flerbostadshus från sekelskiftet. Detta examensarbe- te har därför fokuserat på de krav och tekniska parametrar som behöver tas hänsyn till vid vindsombyggnader i hus från 1900-talets början. För att undersöka hur vindar från denna tid ser ut har ett referensobjekt som ägs av HSB använts. Frågeställningarna i detta arbete fokuserar främst på allmänna myndighetskrav, bärighet, energianvändning och fukt. Frågeställningarna har applicerats på två olika lösningsförslag. Lösningsförslag 1 utgår från att den befintliga takkonstruktionen bevaras, lösningsförslag 2 innebär en helt ny takkonstruktion. Frågeställningarna besvaras med hjälp av litteraturstudie, modellering i datorprogram samt handledning. Energianvändningen för de två lösningsförsla- gen har tagits fram med programmet IDA Ice. Takstolarna har modellerats i Ramanalys, dels för att se hur lasten fördelar sig, dels för att se hur den befintliga byggnaden påverkas av en ökad belastning. För att undersöka fuktsäkerheten för några detaljer i lösningsförslagen har dessa modellerats i WUFI. Genom hela arbetet har handledning erhållits av Tyréns, HSB samt handledare från avdelningarna för byggnadsmekanik och byggnadsfysik på LTH. Utifrån de två lösningsförslagen kan en rad slutsatser dras. För lösningsförslag 1 behöver tak- stolarna förstärkas. Dessutom bör det utredas närmare hur den globala takkonstruktionen tar hand om de horisontella utåtriktade lasterna. Bjälklagets uppbyggnad bör också undersökas och kontrolleras eftersom det utsätts för en större belastning. En kvalité med att bevara den befintliga takkonstruktionen är att ha delar av den synlig, detta begränsar dock mängden isole- ring och därmed energibesparingen. Ett annat problem med lösningsförslag 1 är svårigheten att få den lufttät. Lufttätheten påverkar både energianvändningen och fuktsäkerheten. Vid utformning av en ny takkonstruktion kan varje takstol analyseras som en enhet. Därför behöver inte lika mycket vikt läggas vid att utreda var lasterna tar vägen i den globala takkon- struktionen. För lösningsförslag 2 blir det viktigt hur nya förband utformas vid anslutning mellan takstol och bjälklag. Med en helt ny takkonstruktion finns möjlighet att ta fram en mer fördelaktig lösning sett ur energisynpunkt. Således blir energianvändningen för denna lösning lägre än för lösningsförslag 1. Viktigt att påpeka är att boendeytan minskar med cirka 40 m2 på grund av tjockare konstruktion. Fuktsäkerheten för lösningsförslag 2 blir också svårare att säkerställa på grund av ökad isoleringstjocklek.