När värdena krockar. Hur lärare agerar i värdekonflikten mellan att uppmuntra till personliga uppfattningar/ställningstaganden och bemöta främlingsfientlighet/intolerans med aktiva insatser i ett nytt politiskt klimat.

Sammanfattning: Skolans värdegrund innehåller två passager som var för sig ser tämligen självklara ut. ”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana” och ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur gymnasielärare i samhällskunskap resonerar när två ”värden” i skolans läroplan hamnar i konflikt med varandra. Skolans styrdokument saknar en värdehierarki för lärare att förhålla sig till när delar av läroplanen hamnar på kollisionskurs. För att få en bild av hur lärare viktar värden vid en konflikt är det lärare som uteslutande utgör min respondentgrupp. Resultatet baseras på samtalsintervjuer med fem aktiva lärare i samhällskunskap på gymnasiet. Respondenterna besvarar frågor kring varifrån de hämtar sina värden samt hur de ställer sig till begrepp som fostran och neutralitet i undervisningen. Då uppsatsen görs i kölvattnet av stora politiska förändringar i den politiska debatten besvarar även lärarna frågor kring huruvida de anser sig märka av en förändrad attityd hos eleverna eller ifall de själva blivit mer eller mindre tillåtande till tidigare kontroversiella åsikter. Samtliga deltagande lärare anser att värdekonflikten finns i praktiken. Resultatet visar på att det finns ett samband mellan respondenternas syn på begreppen fostran och neutralitet och hur de ställer sig i värdekonflikten. Uppsatsen avslutas med författarens syn på hur skolan ska arbeta med värdekonflikter och förslag till vidare forskning på området.