Läsförståelse på gymnasiet : En självklarhet?

Sammanfattning: Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar. Metoden i studien är i huvudsak en deskriptiv fallstudie av kvantitativ karaktär där i stort sett en hel avgångsklass, med 240 elever, från den undersökta skolan har använts. Undersökningen bygger på sekundärdata i form av dels poäng från en undersökning i stavning och läsförståelse, insamlat under elevernas första hösttermin på skolan, dels elevernas avgångsbetyg. Studien visar att trots att det är en i huvudsak teoretisk skola är elevernas genomsnittliga Stanine-värde, den skala som används för att gradera eleverna i stavning och läsförståelse, lägre på skolan än det normerande Stanine-värdet från 2003. Studien visar även att det finns positiva samband mellan ju högre Stanine-värde eleven har i stavning likväl som i läsförståelse och betygen i de respektive ämnena.  Även elevernas betyg på de nationella proven i svenska visar ett tydligt samband med deras Stanine-värde i både stavning och läsning. Generellt sett är sambandet starkare mellan Stanine-värdet i stavning och betyg än i läsförståelse och betyg.