Urfolket samerna- En statslös nation.

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

Sammanfattning: Samernas livssituation som statslös nation inom staten Sverige uppmärksammas av FN på grund av att deras rättigheter kränks. Hur kommer det sig att välfärdsstaten och föregångslandet Sverige inte behandlar Europas enda urfolk på ett korrekt sätt?   Denna uppsats undersöker hur samernas tillgång till marken förändrats under de senaste århundradena i förhållande till vem som haft makten över marken, samt vilka lagar och regler som skapats för att ge urfolk världen över ökade rättigheter till den mark som de levt av sedan urminnes tider.   För att få svar på hur samerna och andra urfolk har behandlats i förhållande till deras markrättigheter och användning av de ytor och platser som är och har varit viktiga för dem, genomfördes en kvalitativ intervju. Intervjun gjordes med professor Gunlög Fur en mycket ämneskunnig person från Linnéuniversitetet. Som ett komplement har en litteraturstudie och en mindre jämförande studie genomförts.   I resultatet av litteraturstudien påvisas att staten enligt tidigare forskning har väldigt svårt att ge samerna självbestämmande över marken som de kallar Sápmi, då de överstatliga regler och lagar för hur detta ska gå till, ofta hamnar i konflikt med markägare och staten egna lagar.   Uppsatsens jämförande studie där samernas situation i Sápmi jämförs med två andra urfolk, nämligen kurderna i Kurdistan och mapuchena i Wallmapu, visar att det finns både likheter och skillnader mellan urfolkens rättigheter till marken och i vilken utsträckning de under historien har haft olika förutsättningar för markanvändande beroende på vem som haft makten över marken.   En analys av resultatet av studien visar att urfolkens värdering av markens betydelse sällan handlar om ekonomiska värden utan om historiska, geografiska eller kulturella kopplingar.   Slutsatsen av denna studie blir att urfolks rättigheter till mark ser ungefär lika ut oavsett vilken stat de lever inom. Deras rätt till självbestämmande är väldigt begränsad och deras markintressen hamnar i stort sätt alltid i skymundan för de ekonomiska intressen som styr staters agerande.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)