Begreppet stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen // Permanent stay in the Swedish Income Tax Act

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Gabriel Westin; [2010]

Nyckelord: Skatterätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I Sverige är man antingen begränsat eller obegränsat skattskyldig. Vem som är obegränsat skattskyldig regleras i 3 kap. 3 § IL. I detta lagrum finns tre olika grunder som var för sig kan leda till att en fysisk person betraktas som obegränsat skattskyldig inom riket. En av dessa är att man stadigvarande vistas i Sverige. Konsekvenserna för den enskilde kan bli mycket stora beroende på om hon betraktas som begränsat eller obegränsat skattskyldig då skillnaden i skattesatserna kan vara stora. Det är emellertid oklart vad som egentligen menas med att en fysisk person stadigvarande vistas inom riket. På senare tid har Skatteverkets och de skattskyldigas olika synsätt och argumentation ställts mot varandra och några få avgöranden har nått Regeringsrätten. Det råder dock en fortsatt oklarhet kring begreppet stadigvarande vistelse och den därpå följande problematiken. Denna uppsats syftar framför allt till att belysa denna problematik, men även till att framhäva vilka slutsatser som kan dras från den praxis som finns i Regeringsrätten. I förarbeten och doktrin är mycket lite skrivit om begreppet stadigvarande vistelse och därmed är oklarheterna stora. Vad som emellertid framgår av förarbeten är att det ursprungliga syftet med regeln om stadigvarande vistelse var att kunna beskatta de som uppehöll sig i Sverige under första världskriget. Det framgår även att vistelsetiden måste ha pågått en längre tid eller löpt ut för att kunna avgöra om en vistelse varit stadigvarande och att en sex månaders vistelse i Sverige grundar en obegränsad skattskyldighet här. Från denna sexmånadersvistelse ska det bortses från så kallade tillfälliga avbrott i vistelsetiden. Inte heller tillmäts anledningen till att en person vistas inom riket någon betydelse. Regeringsrätten har avgjort ett antal fall som rör stadigvarande vistelse och ur dessa kan man dra slutsatsen att det krävs dygnsvila i Sverige samt att vistelsen i Sverige är sammanhängande och uppgår till sex månader eller mer. Tillfälliga avbrott saknar betydelse i denna vistelsetid. Rörande tillfälliga avbrott så har Regeringsrätten stadgat att avbrott som är lika långa som föregående och efterföljande vistelsetid i Sverige är att anse som tillfälliga. En bedömning görs dock alltid med beaktande av de enskilda omständigheterna. Vid avgörandet om en vistelse varit stadigvarande ska även perioder som ligger utanför den aktuella tidsperioden beaktas. I uppsatsen är även ett antal fall från kammarrätterna refererade vilka syftar till att belysa den problematik som uppkommer vid tillämpningen av begreppet stadigvarande vistelse. Av de refererade avgörandena framgår att det oftast är frågan om tillfälliga avbrott som vållar problem för skattedomstolarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)