Det prekära föräldraskapet : En kritisk diskursanalys av förvaltningsrättens bedömningar av föräldraförmåga ur ett klassperspektiv

Sammanfattning: Familjer i kontakt med den svenska sociala barnavården är inte jämnt fördelat mellan olika samhällsklasser utan det finns en kraftig överrepresentation av familjer som lever i fattigdom. I vår studie har vi undersökt vad som, enligt myndigheter, anses utgöra ett gott föräldraskap samt hur dessa myndigheter, i domar som beslutats utifrån lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52, LVU), förhåller sig till socialt utsatta föräldrars levnadssituationer i sina bedömningar av deras bristande omsorg av sina barn. Vi har använt kritisk diskursanalys som metod och vårt teoretiska ramverk grundar sig i en historisk förankring samt begreppen concerted cultivation, accomplishment of natural growth, makt-kunskap och kulturell hegemoni. Vi använder oss även av begreppen elit, medelklass och arbetarklass vars definition grundar sig i utbildningslängd snarare än yrke. Vårt material består av 112 avkunnade domar, från tre olika förvaltningsrätter. Våra huvudsakliga resultat visar på att medelklassen har skapat prekära förutsättningar för arbetarklassföräldrar samt hur denna medelklass sedan kritiserar och bestraffar arbetarklassföräldrarna för att inte hanterat förutsättningar på ett bättre sätt. Vidare använder medelklassen sitt sätt att uppfostra barn som norm, vilket arbetarklassen tvingas att leva upp till.