Med svensk förvaltningslag som bibel - en studie av goodness of fit mellan EU:s och Sveriges förvaltningar

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad på dimensionerna syn på medborgarskap, syn på styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hänger samman med studiens samhälleliga och vetenskapliga utgångspunkter. Detta illustreras genom att när EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trädde i kraft förväntades de nationella myndigheter som ska implementera denna också följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna är råder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att människor behandlas olika. Med hjälp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika länder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebära att de som beslutar är formade av andra traditioner än de som ska implementera politiken. Vilken skillnad olika traditioner har med varandra kallas goodness of fit. Två olika aspekter av förvaltningstraditioner är vilka styrningsinstrument som används och vilka principer för och upprätthållandet av god förvaltning som dominerar. Vad det gäller styrning kan denna vara både hård och mjuk, och det som undersöks i studien är hårda och mjuka regelverk samt hård och mjuk information. Vidare identifieras principer för god förvaltning som hänger samman med handläggningsprocessen snarare än beslutsfattandet. Slutligen förklaras att hur olika förvaltningar väljer att upprätthålla principerna för god förvaltning, om det görs genom att individen själv kan utkräva dem som rättigheter eller om de fungerar som instruktion till myndigheter, kan hänga samman med om en konflikt- respektive harmoniorienterad syn på medborgarskap råder. Utifrån detta har en förklaringsmodell för goodness of fit tagits fram, med fyra olika idealtyper för förvaltningstraditioner. Dessa är Hård konflikttradition, Mjuk konflikttradition, Hård harmonitradition och Mjuk harmonitradition. Efter en empirisk jämförelse mellan Sverige respektive EU argumenteras det för att Sverige ligger närmast idealtypen Hård harmonitradition och EU Mjuk konflikttradition. Detta gör att de inte har en hög goodness of fit med varandra, vilket kan leda till att EU:s politik inte implementeras så som det var tänkt i Sverige. Vidare har förklaringsmodellen också använts för att analysera fem intervjupersoners upplevelser av god förvaltning, som alla arbetat med att handlägga ärenden enligt EU:s viseringskodex i Sverige. Analysen visade att deras upplevelser främst svarade mot Sveriges idealtyp, vilket skulle kunna innebära att de, i fall där lagstiftningarna krockar, snarare följer svensk lag, vilket kan skada legitimiteten för både EU och svensk förvaltning.