Hänsynstagande av social hållbarhet i plan - och genomförandeprocessen

Detta är en Master-uppsats från KTH/Urbana och regionala studier; KTH/Urbana och regionala studier

Sammanfattning: Social hållbarhet kan uppfattas svårdefinierat och dessutom har begreppet förändrats med tiden då det är sammankopplat med existerande normer och värderingar. Socialt hållbar stadsutveckling är idag en viktig fråga som dock innefattar vissa utmaningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur social hållbarhet ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen i stadsutvecklingsprojekt, dels i planeringsskedet i detaljplan, planbeskrivning och kvalitetsprogram samt dels i resultatet, i form av markanvisningsavtal och bygglovshandlingar. Studiens avsikt är också att bidra med kunskap om hur sociala frågor kan integreras i plan- och genomförandeprocessen. I denna studie har kvalitativa metoder använts för att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar, vilka innefattar en litteraturstudie och en fallstudie bestående av en dokumentstudie och intervjuer. Fallstudien har utförts i syfte att studera hur fyra stadsutvecklingsprojekt i olika kommuner har arbetat för att tillgodose social hållbarhet. Dessa stadsutvecklingsprojekt är Rosendal i Uppsala kommun, Vallastaden i Linköpings kommun, Södra Ladugårdsängen i Örebro kommun och Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden i Stockholms stad. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av en skapad checklista som innehåller fem sociala fokusområden: funktioner, platser, tillgänglighet, blandat boende och bebyggelse samt trygghet, vilka har formulerats utifrån litteraturstudien. Vidare har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med tjänstemän på de fyra kommunerna i vilka stadsutvecklingsprojekten är lokaliserade. Litteraturstudien visar bland annat att definitionen av social hållbarhet varierar samt hur social hållbarhet kan beskrivas i samband med stadsplanering och i urbana miljöer. Fallstudien och i synnerhet dokumentstudien visar att stadsutvecklingsprojekten generellt sett har lyckats bättre med att ge hänsyn till sociala aspekter inom fokusområdena funktioner, platser och tillgänglighet, främst i planeringsskedet men också till viss del i resultatet. Gällande blandat boende och bebyggelse samt trygghet visar dokumentstudien att det överlag är svårare att tillgodose dessa fokusområden då hänsynstagandet varierar mellan stadsutvecklingsprojekten, både i planeringsskedet och resultatet. I fokusområdena platser, tillgänglighet och trygghet finns vissa svårigheter i att följa upp hur social hållbarhet har bibehållits i resultatet. Vidare visar dokumentstudien att det generellt sett finns större möjligheter i att tillgodose social hållbarhet i planeringsskedet än i resultatet i majoriteten av fokusområdena, då innehållet i markanvisningsavtalen och byggloven är begränsat. Avslutningsvis visar studien att social hållbarhet kan ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen på flera olika sätt. Hänsyn till social hållbarhet i planeringsskedet kan ges genom många olika sociala aspekter, även om vissa aspekter är svårare eller lättare att tillgodose än andra. Det är dock något svårare att bibehålla de sociala aspekterna från planeringsskedet till resultatet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)