"Vi vill ju alla barnets bästa..." : En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på vad som påverkar tolkningen av barnets bästa i samverkan med andra instanser

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Socialhögskolan

Sammanfattning: Sveriges riksdag har beslutat att FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) ska bli lagstadgad år 2020. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare vid enheten Barn och Familj uppfattar och talar om sina egna och andra samhällsaktörers tolkning av vad som är barnets bästa, och om de anser att dessa tolkningar påverkar samarbetet med andra organisationer. Metoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex olika socialsekreterare vid enheten Barn och Familj, från sex olika kommuner i Skåne län. I analysen av studien har vi applicerat nyinstitutionell teori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier, för att illustrera den komplexitet som tolkningen av barnets bästa innebär på både en individ- och organisationsnivå. Studien visade att trots den komplexa och mycket individuella tolkningsgrad som begreppet barnets bästa innebär, så har professionella en gemensam bild av vad som är barnets bästa. Samarbetssvårigheter organisationer emellan grundar sig därför inte på olika tolkningar av barnets bästa, utan snarare som ett resultat av skilda institutionella logiker. När skilda institutionella logiker möts, kan det skapa frustration på grund av brist på förståelse, insyn och orealistiska förväntningar på socialsekreterarnas möjligheter att skapa förändring kring barn som far illa. Studien har därför försökt visa på vikten av professionellas förståelse av varandras roll och funktion i samverkan kring barnets bästa. Inkorporeringen av Barnkonventionen i svensk lag behöver kompletteras med ytterligare kunskaper och stöd gällande barnets bästa inom samtliga fält där professionella arbetar med barn som far illa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)