Mellanmålsvanor i Sverige : en enkätundersökning om preferenser och vanor kopplade till konsumtion av mellanmål

Sammanfattning: Denna studie kartlägger vad personer i Sverige konsumerar till mellanmål, vilka preferenser och vanor de har samt undersökt hur olika demografiska attribut påverkar mellanmålskonsumtion, preferenser och beteenden. Huvudfrågorna är: Vad äter svenska mellanmålskonsumenter till mellanmål och hur påverkas vanorna av demografiska attribut? När konsumerar de sina mellanmål? Vilka preferenser kring mellanmål har de? Vilka vanor har de? Hur ser trenderna ut som rör mellanmål? Studien som genomfördes mellan den 16 och 30 juni 2004 bygger på en enkätundersökning över Internet i vilken 343 svenska mellanmålskonsumenter i åldrarna 16-45 tillfrågats. 193 personer svarade på enkäten varav hälften var kvinnor. I undersökningen framkom att det i likhet med tidigare studier är relativt få som äter de 2-3 rekommenderade mellanmålen om dagen. Endast 60 % angav att de som äter mellanmål minst en gång i veckan äter mellanmål minst 1-2 gånger dag. De fem faktorerna som angavs vara viktigast vid val av mellanmål var i fallande ordning gott (4,7), mättande (4,1), går att äta utan bestick (3,5), nyttigt/hälsosamt (3,5) och ger energikick (3,4). Minst viktiga var i stigande ordning, tilltalande förpackning (2,1), sött (2,1), rättvisemärkt (2,1) och kravmärkt (2,2). Undersökningen visade att de flesta mellanmålen konsumeras i hemmen där det konsumeras mest smörgås, frukt, yoghurt, juice och fil/mjölk och flingor. På resor och utflykter konsumeras mest sådana mellanmål som är bekväma och lättvindiga att äta såsom frukt, godis, smörgås och andra produkter som man kan ha med sig i väskan. Av de mellanmål som tillhör de tre vanligaste hos varje person hamnade frukt och smörgås med lättare pålägg med högst upp på listan. Därefter hamnar yoghurt ur 1-litersförpackning. Och godis kommer på fjärde plats . På det hela taget visar undersökningen att de klassiska mellanmålen som frukt, smörgås och yoghurt dominerar. Det framkom vissa anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Kvinnor gav som väntat högre vikt vid hälsofaktorer som att mellanmålet är hälsosamt och fettsnålt vilket även återspeglas i de konsumtionsskillnader som framkom mellan könen. Kvinnor äter mellanmål betydligt oftare och är större konsumenter av frukt och yoghurt. Den åldersgrupp som i alla avseenden var mest anmärkningsvärd var åldrarna 21-25. De angav högre värden kopplade till bekvämlighet och tidspress än vad de andra grupperna gjorde. Den största delen av denna grupp visade sig vara studenter vilket skulle kunna förklara att denna livssituation kännetecknas av något avvikande beteenden och preferenser. Beteendet skulle kunna förklaras av studentens mer fragmenterade livsstil. Studenter och de i nämnd åldersgrupp angav även något högre värden på faktorer kopplade till etik såsom vikten av kravmärkt och rättvisemärkt. Denna grupp skiljer sig även mycket i hur ofta man äter mellanmål. 71 % av dem mellan 16 och 20 angav att de äter mellanmål minst 1-2 gånger per dag medan endast 32 % av dem mellan 21 och 25 angav samma sak. 83 % av dem mellan 36 och 40 angav att de äter mellanmål minst 1-2 gånger per dag. Detta stärker antagandet om att de mellan 21 och 25 lever ett mer fragmenterat liv med mer tidspress.