Friskolor på marknaden för grundskolor : Medför en ökad valfrihet även bättre effektivitet på marknaden?

Sammanfattning: Friskolor har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det finns idag ca 6000 skolor i Sverige och friskolor beräknas vara ca 10 procent av dessa. Genom friskolereformen år 1992 infördes ett nytt system där Skolverket bemyndigades att godkänna friskolor och kommuner blev då även skyldiga att ge fristående alternativ ersättning för skolverksamhet. Kommuner har tidigare haft monopol på marknaden och i 110 av Sveriges 290 kommuner så finns det fortfarande inga friskolor etablerade. I många kommuner så utmanas dock den monopolställning som kommunen tidigare haft av fristående grundskolor, vilket ökar föräldrars och barns valfrihet att själva välja vilken skola som barnet ska placeras i. Uppsatsens syfte är att undersöka vad som kännetecknar marknadsstrukturen för grundskolor, med Linköpings kommun som typfall. Marknadsstrukturen granskas genom flera olika faktorer som kan påverka denna såsom vilka grundläggande förutsättningar och etableringshinder som det finns på marknaden, såväl vad som kännetecknar marknadsformen och hur etableringen av friskolor skulle kunna underlättas. Fokus är på friskolornas betydelse för valfrihet och effektivitet. SCP-modellen har valts som analysmodell för att granska marknadsstrukturen för grundskolor. Marknaden för grundskolor granskas nationellt, men ett typfall har även valts för att fördjupa resonemangen och få insikt i hur friskolor upplever situationen på marknaden. Linköpings kommun har då använts som typfall och intervjuer har genomförts med olika fristående grundskolor i kommunen. En ökad valfrihet innebär en bättre effektivitet på marknaden. När det finns konkurrerande alternativ på marknaden så ökar incitamenten för företagen (eller i detta fall skolorna) att effektivisera verksamheten. Den samhällsekonomiska effektiviteten ökar även eftersom föräldrar har möjlighet att välja den skolform som bäst motsvarar deras preferenser.