Bostadspriser i inflationsmått och penningpolitik : En analys av effekterna av alternativa inflationsmått på den svenska reporäntan 2005-2017

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: De svenska bostadspriserna har de senaste åren ökat betydligt snabbare än inflationen. Uppsatsen beräknar Sveriges inflation under perioden 2005–2017 med ett inflationsmått som använder anskaffningsansatsen för att mäta boendekostnader. Taylorregeln används för att förutspå reporäntan då ett sådant inflationsmått och den förutspådda reporäntan enligt en sådan modell jämförs med en identisk modell som istället använder KPIF som inflationsmått samt med det faktiska reporänteutfallet. Inflationen är genomgående högre då anskaffningsansatsen för boendekostnader används och Taylorregeln förutspår därmed en högre reporänta än det faktiska utfallet under större delen av perioden. Dessutom sker många reporänteförändringar i motsatt riktning mot vad som förutspås av regeln. 9 av 33 förändringar kan inte förklaras av regeln då ett inflationsmått som använder anskaffningsansatsen för boendekostnader används.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)