”Ingen står på kö direkt!” Skolpersonals upplevelser av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning

Sammanfattning: Nolén, Kristina (2015). Ingen står i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet för föreliggande examensarbete är skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning.Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstå skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid några grundsär- och gymnasiesärskolor. De preciserade frågeställningarna är följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur påverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrågar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna påverkas av arbetsrelaterad stress?Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009). Greene et al (2002) har beskrivit att lärare som undervisar elever med stora svårigheter inom det sociala området och/eller elever som befinner sig i problemskapande situationer upplever mer stress i arbetet. Liknande resultat har Kokkinos och Davazoglou (2009) fått när det gäller elever med autismspektrum. I en grekisk studie undersöktes källor till speciallärares arbetsrelaterade stress. Kokkinos och Davazoglou (2009) beskriver hur mer än hälften av de speciallärare som undervisar elever med autismspektrum upplever att detta innebär en stor påfrestning. Metodologiskt hämtas inspiration från hermeneutisk ansats och metoder som använts är intervju och gruppintervju. I denna studie användes Sundhs kulturanalys (2005) för att undersöka mönster i skolpersonalens sätt att beskriva arbetsrelaterad stress i undervisningen. Denna skolkulturanalys vilar på tre hörnstenar: samverkan, planering och förändring. Det teoretiska ramverket utformas ifrån professionsteori och specialpedagogiska perspektiv (Aspelins relationella specialpedagogik). Resultat med analys: Informanterna beskriver att arbetsrelaterad stress förekommer i undervisningen i vissa klasser och att denna stress kan påverka undervisningen. De upplever sin arbetssituation som om den ligger nära samarbete, nuorientering och det konservativa/flexibilitet, men med inslag av individualism, framförhållning och flexibilitet/konservatism.Kunskapsbidraget: Om specialläraren ska ses som en förändringsagent i grundsär- och gymnasiesärskolan bör det finnas verktyg för att utföra detta uppdrag. Ett verktyg för att förändra undervisning kan vara bland annat reflektion, vilket några av specialpedagogerna och speciallärarna menar att de fått möjlighet att utveckla inom sin utbildning. Ett verktyg som reflektion bidrar genom att ingen utbildning, ingen speciallärarutbildning, kan förbereda för varje situation som kan uppstå. Verktygen för att hantera föränderlighet måste finnas hos varje enskild speciallärare. Då kan undervisningen utvecklas med de unika situationer som skolpersonal ställs inför, till exempel arbetsrelaterad stress.Specialpedagogiska implikationer: En förhoppning är att uppsatsen kan bidra vid arbetslagsdiskussioner i verksamheter inom grundsär- och gymnasiesärskolan där arbetsrelaterad stress kan förekomma i undervisningen samt att på något sätt kunna bidra till diskussioner som kan medföra utvecklandet av strategier som ger minskad stress för skolpersonal i liknande situationer.Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, autismspektrum, stöd och stressreducerande faktorer, undervisning, utvecklingsstörning.