Klarspråk och klarspråksråd En textanalys av sex kommuners webbtexter om skolvalet till grundskolan

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ändamålsenligt sex kommuner i Sverige tillämpar klarspråk i webbtexter till en bred mottagargrupp. Texterna riktar sig till vårdnadshavare och handlar om skolvalet till grundskolan. Det här är ett intressant material att analysera av många olika anledningar. Till exempel är det viktigt att texterna är begripliga, då fler vårdnadshavare lär göra ett aktivt skolval om de förstår texterna, vilket på sikt kan leda till ett mindre segregerat samhälle. För att svara på syftet analyseras i vilken utsträckning kommunerna följer sex vanliga klarspråksråd. Två råd inom tre olika textstrukturer har valts ut, för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika textnivåer. För alla råd görs en textanalys som innefattar både kvantitativa och kvalitativa analyser, och för två av dessa råd används även läsbarhetsindex (lix)-räknaren. Resultatet visar att efterföljandet av råden varierar både för respektive råd och för de undersökta kommunerna. De råd som följs mest konsekvent är Korta ord och Korta meningar, vilket kan bero på att lix-räknaren finns som hjälpmedel. Det råd som följs i lägst utsträckning är Vi-omtal, vilket kan bero på att kommunerna vill hålla sig sakliga och objektiva. En slutsats är att det generellt sett är av större betydelse hur kommunerna implementerar klarspråksråden, än i vilken utsträckning de följer dem. På så vis kan man diskutera om en del av råden borde specificeras, för att underlätta en mer ändamålsenlig tillämpning av klarspråk till en bred mottagargrupp. Omfånget för mitt material är litet, så även antalet klarspråksråd. Därför finns en förhoppning om att den här uppsatsen kan fungera som grund till vidare forskning inom ämnet, bland annat med ett större material och fler klarspråksråd.