Skönlitterär läsning som undervisningsmetod

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Sammandrag På vilka sätt lärare kan arbeta med barns läs- och skrivinlärning är intressant på många sätt, då det dels är ett ämne som är mycket omskrivet i media, dels är av intresse för olika målgrupper i samhället, exempelvis föräldrar, lärare och forskare. Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på vad forskning säger om arbete med skönlitteratur i läsundervisning. Läsning och läsförståelse är förmågor som är starkt förknippade och ordens innebörd är väldigt snarlika. Ordens innebörd förklaras kapitel 2.1. I min verksamhetsförlagda utbildning har det varit påtagligt att elever haft olika kunskaper i läsning. Enligt Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (2011, rev 2018), står det tydligt att lärare är skyldiga att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Den enda anpassningen jag har uppmärksammat i skolan där jag haft min vfu (verksamhetsförlagd utbildning), är att eleverna har läseböcker i tre olika nivåer. Eleverna har tillsammans med läraren kommit fram till vilken nivå av böcker som de ska arbeta i och i några fall, har eleven haft enskild undervisning med specialpedagog. Det finns många olika sätt att undervisa i läsning och läsförståelse. Enligt Lgr11 (rev 2018), ska undervisningen stimulera elevers intresse för att läsa och skriva. Vidare ska elever få möta olika typer av texter och genom scenkonst och annat estetiskt berättande ges förutsättningar att utveckla sitt språk, egen identitet, samt förståelse för omvärlden. Dessa få rader rymmer väldigt mycket information, samtidigt som en hel del är öppen för egen tolkning. Det står inte exakt angivet hur lärare ska ge elever dessa förutsättningar, vilket kan medföra väldigt olika förutsättningar för elever. Undervisning kan därför se ut på väldigt olika sätt, beroende på vilka förmågor lärare har och utifrån vilka förutsättningar som föreligger, både på skolnivå och individnivå. Sju källor, sex internationella artiklar, samt en svensk avhandling, har granskats. Granskningen har gjorts utifrån frågeställningen: hur lärare kan arbeta med skönlitteratur, i fokus. I detta arbetet undersöks olika sätt lärare arbetar med skönlitteratur, samt hur läsinlärning kan ske genom olika aktiviteter. Resultatet ger inget svar på rätt eller fel arbetssätt, utan olika arbetssätt i undervisningen diskuteras och analyseras av författarna till artiklarna i kapitlet, sammanfattning av resultat, samt av mig i slutdiskussionen av arbetet. Studierna förklarar och ger en insyn i hur elever och lärare förhåller sig till läsinlärning genom olika undervisningsmetoder. Sju källor, sex internationella artiklar, samt en svensk avhandling, har granskats. Granskningen har gjorts utifrån frågeställningen: hur lärare kan arbeta med skönlitteratur, i fokus. I detta arbetet undersöks olika sätt lärare arbetar med skönlitteratur, samt hur läsinlärning kan ske genom olika aktiviteter. Resultatet ger inget svar på rätt eller fel arbetssätt, utan olika arbetssätt i undervisningen diskuteras och analyseras av författarna till artiklarna i kapitlet, sammanfattning av resultat, samt av mig i slutdiskussionen av arbetet. Studierna förklarar och ger en insyn i hur elever och lärare förhåller sig till läsinlärning genom olika undervisningsmetoder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)