Utvärdering av faskompenseringsmetoder för ett småskaligt vattenkraftverk : Genomgång av kondensatorbatteri, aktiv och passiv reglering, övermagnetiserad synkronmaskin, SVC och STATCOM på Fröslida kraftverk

Detta är en M1-uppsats från KTH/Hälsoinformatik och logistik; KTH/Hälsoinformatik och logistik

Sammanfattning: Småskalig vattenkraft är en stor användare av reaktiv effekt då de ofta har asynkrongeneratorer. Det gör att det finns ett reellt behov för faskompensering, dels för att minska distorsion i nätet samt för att förbättra deras ekonomiska ställning, då elbolag ofta tar ut en avgift för överskridande användning av reaktiv effekt. Det ligger också i allmänhetens intresse att ha en god elkvalitet och hålla störningar och avbrott nere, vilket kan erhållas med faskompensering och filtrering av övertoner. Det finns olika tekniker för faskompensering med sina respektive för- och nackdelar som specificeras efter anläggningens krav och förhållanden. Dessa tekniker är ett kondensatorbatteri, passiv och aktiv reglering, övermagnetiserad synkronmaskin, static var compensator (SVC) och static synchronous compensator (STATCOM). Med hjälp av simuleringar och ekonomisk kalkylering har deras egenskaper och investeringspotential analyserats. Det har resulterat i att ett kondensatorbatteri är en ekonomiskt god investering men med nackdelen att det blir en stor transient vid inkoppling. Aktiv reglering bistår med en snabb, kontinuerlig faskompensering men har större driftkostnader och en kortare livslängd. Övermagnetiserad synkronmaskin har en god ekonomisk framtidsutsikt men med en något långsammare reaktionstid. SVC och STATCOM är mer applicerbar på större anläggningar, eller för nät som har en större nytta av dess flexibilitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)