Svenska skogsinvesteringar i Baltikum : Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanländerna
Sammanfattning: Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettland och Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv och signifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna. Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något av dessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter, litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information från webbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvalda skogsägare. Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna för respektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter om skogsmarkspriser i Baltikum. Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca 300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000 ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum. Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna, Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfonderna är SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och bland privatpersoner/företag är t.ex. Custos, Realfond, Koberg Gåsevadsholms Godsförvaltning och Bockasjö Skogar stora investerare. Över 1 500 privata svenska skogsägare äger skog i Estland, huvudsakligen av familjemässiga skäl. Investeringsmotiv är framtida värdestegring med en investeringshorisont på ca 10 år. För privata skogsägare i Estland kan även andra faktorer vara viktiga. De skogliga skillnaderna mellan länderna är främst att Lettland har den största skogsarealen och den största avverkningen i förhållande till tillväxt, samt en avsevärt lägre barrskogsandel i privatägda skogar och en medelareal på 10,3 ha per skogsfastighet. Estland har den största andelen privatägd skog, den största andelen mark avsatt för naturskydd och en medelareal på 9,1 ha per skogsfastighet. Litauen har den minsta andelen skogsmark och följaktligen en hög andel åkermark, samt den lägsta avverkningen i förhållande till tillväxt. I jämförelse med Estland och Lettland har Litauen den största andelen statligt ägd skog där ca 260 000 ha skall privatiseras, en mycket liten avverkningsvolym för privata skogsägare och en medelareal på 3,5 ha per skogsfastighet. Lettland svarade 2010 för 39 % av Sveriges virkesimport av skogsråvara, jämfört med 14 % för Estland och 5 % för Litauen. Skogslagstiftningen i Estland har relativt sett minst restriktioner, medan Litauen har de striktaste kraven. Lagstiftningen har likheter med den svenska men den innebär en starkare detaljstyrning med bl.a. anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga skogsåtgärder. Lägsta tillåtna slutavverkningsålder är markant högre än i Sverige. I Lettland och Litauen sker utländskt ägande genom inhemska bolag, medan Estland även tillåter utländska privatpersoner att äga skog.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)