Kommunalstämmans födelse 1862 : En lokal studie av sockenidentitet och sekularisering genom textanalys av Karlanda kommunalstämmas protokoll.

Sammanfattning: Inrättandet av de borgerliga kommunerna på 1860-talet var en stor strukturell förändring i samhället. Kyrkan var trött på att gå statens ärenden och kungens reformer befriade kyrkan från en del av statens ansvar. Konsekvensen blev uppdelningen mellan det andliga och det världsliga och ansvarsfördelningen bidrog i mångt och mycket till sekulariseringen i Sverige.  Den här fallstudien belyser banden mellan sockenstämman och kommunalstämman i Karlanda kommun trots den formella uppdelningen. Jag har i mitt arbete sökt efter ledtrådar som tyder på att sekulariseringen tagit fart och kompletterat tidigare forskning på området genom att presentera hur implementeringen av Karlanda kommunalstämma bidragit till den lokala sekulariseringen.  Karlanda kommunalstämma är säkerligen inte unik i sin förvaltningshistoria, men vad som är unikt är den sockenidentitet som kan skönjas. Det var rationella beslut för bygdens bästa som skulle fattas efter sin tids värderingar och praxis. När Karlanda landskommun föddes, fick sockenidentiteten näring att blomma ut i form av lokalt maktutövande och sekulariseringen skulle parallellt utvecklas med bygdens och landets demokratiska utveckling. Jag har med min undersökning kompletterat tidigare forskning på området genom att presentera hur implementeringen av Karlanda kommunalstämma bidragit till den lokala sekulariseringen samt belyst ärendefördelningen och relationerna däremellan och i det identifierat tecken på sekularisering genom en kvalitativ textanalys.