”Det kommer hela tiden nytt!” : utifrån nya förutsättningar lyfter studienpedagogers förhållningssätt och digitala kompetens i relation till att använda digitalalärverktyg i förskolan

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:' Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?' Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens? Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor. Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)