Tekniska hjälpmedel i agila IT-projekt

Sammanfattning: Intresset för agila projektmetoder har växt under de senaste åren och enligt Björkholm och Brattberg (2009) är idag Scrum den mest använda agila utvecklingsmetoden. Detta i kombination med att den dokumenterade nyttograden av tekniska hjälpmedel i projekt som påvisas av bland annat Jessens (2011) i en studie av 300 företag. Kombinationen av de två nämnda områdena utgör grunden för vår studie angående tekniska hjälpmedel i agila IT projekt. Studiens ambition är att undersöka hur etablerade företag inom området använder sig av tekniska hjälpmedel för att som de upplever effektivisera projektprocessen, samt motiveringen till varför företagen stödjer processen på det viset de gör. För att besvara denna fråga har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med individer med god kunskap om Scrum som agil metod och erfarenhet inom området. Intervjufrågorna berörde olika teman i form av bakgrundinformation, Scrum processens olika steg samt generell information om informanternas syn på tekniska hjälpmedel i agila IT projekt. Resultatet av studien visar att användningen av tekniska hjälpmedel varierar mellan de olika informanterna men att användningen av fysiska hjälpmedel som whiteboard och post it lappar används i hög utsträckning under de kreativa planeringsfaserna. Under sprinten och utvecklingsarbetet är det i särklass mest tekniska hjälpmedel som används i form av versionshanteringssystem för kontinuerlig integration och planeringssystem för att avprickning av uppgifter. Denna form av verktyg är alla informanter beroende av och visar inget önskemål om att byta ut. Angående hjälpmedel för kommunikation så använder alla verktyg som stödjer någon form av delning av skärm samt videokonferenser. För alla Scrumrelaterade moment som inkluderar ständig förbättring och utvärdering saknas användningen av tekniska hjälpmedel samt önskan om att införskaffa sådana hos samtliga. Den generella uppfattningen är att tekniska hjälpmedlen inte är lika lätta att använda som de fysiska och ger en mycket sämre överblick över situationen i framförallt planeringsfasen och undviks därför att användas i de fall det är möjligt.