Förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden : en kvalitativ intervjustudie om förtroendet för socialtjänsten utifrån lokalinvånares och socialarbetares perspektiv.

Sammanfattning: Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet.