SOU 2015:8 – En studie över intressenternas attityder till en ny företagskategori samt ny årsredovisningslag

Sammanfattning: Inom EU pågår ett ständigt arbete med harmonisering av lagar i syfte att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. Med detta som bakgrund har EU arbetat med att främja lättnader för små och medelstora företag på internationell såväl som nationell nivå, vilket resulterade i en revision av de egna direktiven. Som en följd av Europaparlamentet och Rådets direktiv av 2013 gällande årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, tillsattes i slutet av 2012 en utredning av regeringen. Utredningens uppgift var att lämna förslag till de lagbestämmelser som i svensk rätt skulle krävas för att genomföra direktivet. Utöver själva direktivet behandlade utredningen även frågan om de befintliga årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och tydligt sätt. Utredningen resulterade i ett delbetänkande som behandlade genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv, samt ett slutbetänkande som innefattade en översyn av årsredovisningslagarna. Remiss på slutbetänkandet skickades ut till 57 instanser och svaren på denna skulle vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 1 december 2015. Totalt inkom det svar från 36 instanser gällande slutbetänkandet.Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de attityder de olika remissinstanserna har till de förslag som angivits av utredningen. Genom att skapa en modifierad intressentmodell kategoriserar vi instanserna i olika intressentgrupper och undersöker om det finns samband i remissvaren baserat på vilken intressentgrupp respektive instans är kategoriserad i, samt vilka frågor som är av störst vikt för instanserna. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är baserad på de inkomna remissvaren.Studien visar att de flesta remissinstanserna ser positivt på ett införande av en ny företagskategori, mikroföretag. Då den svenska utredningen föreslår lägre gränsvärden för denna kategori än vad EU-direktivet gör, gav detta upphov till diskussion. Utredningen menar att det underlättar att ha samma gräns som för revisionsplikt, medan de som förespråkar högre gränsvärden anser att det medför mer svårigheter för svenska företag jämfört med deras europeiska jämlikar. Även den kostnadsbesparing som presenterats av utredningen ifrågasätts av ett flertal instanser då de anser att kalkylen är för snävt beräknad, och menar att kostnaderna kommer att bli högre både för det enskilda företaget och för samhället. Gällande moderniseringen av ÅRL och BFL är alla instanser överens om att det är något som ligger i tiden, baserat på att lagarna idag är allt för komplexa och saknar logisk struktur. Förslagen gällande fastställandet av årsredovisningen samt fastställelseintyget har renderat i minst yttranden från remissinstanserna. De instanser som svarat är också de som påverkas mest av de nya reglerna.De slutsatser vi drar är att de flesta instanserna är positiva till de förslag som presenterats av utredningen. Debatten angående gränsdragningen kommer med stor sannolikhet att fortgå även efter det att kategorin mikroföretag har införts i lagstiftningen. Vi anser att det är av vikt att Sverige tillämpar de gränsvärden som EU-direktivet förespråkar, bland annat av harmoniseringsskäl. I kostnadsfrågan ser vi att det i det långa loppet är viktigare att lättnader införs för de mindre företagen än att det på kort sikt kommer innebära merkostnader för myndigheterna. Gällande förslaget till en modernisering av ÅRL och BFL så är vi precis som remissinstanserna positiva till det då vi anser det vara av största vikt att förbättra tydligheten i lagtexten.