Handel med utsläppsrätter - en effektiv lösning?

Sammanfattning: Klimatet har på senare tid genomgått en förändring. Förenta nationernas internationella klimatforskningspanel (IPCC) har gjort utredningar som tyder på att jordens klimat kan förändras drastiskt under de närmaste hundra åren. År 1992 undertecknades FN:s ramkonvention om klimatförändringar av drygt 150 stater. Detta var början till ett internationellt samarbete inom klimatområdet. Fem år senare antogs i Kyoto ett protokoll till konventionen. Kyotoprotokollet innefattar bindande åtaganden från industriländerna att under perioden 2008-2012 minska utsläppen av sex växthusgaser med 5.2 procent från 1990 års nivå. Utsläppsminskningarna skall bl.a. genomföras med tre s.k. flexibla mekanismer som skapats genom protokollet. En av dessa mekanismer är handel med utsläppsrätter. Denna mekanism är avsedd att skapa en internationell marknad för överlåtbara utsläppsrätter. Ett system med överlåtbara utsläppsrätter är kostnadseffektivt, vilket innebär att de utsläppsminskande åtgärderna vidtas där det är som billigast. Det handlar således om en omfördelning av utsläpp mellan parter under ett definierat utsläppstak. Utsläppstaket är därefter tänkt att successivt minska vid de följande åtagandeperioderna. Handeln skall dock vara supplementär till de nationella åtgärderna som krävs för att fullgöra de kvantifierade åtagandena om begränsning och minskning av utsläpp som gjorts. Parterna har en möjlighet att tillsammans med andra länder samarbeta för att uppnå målet. EU har på så vis gått samman och åtagit sig att gemensamt minska sina utsläpp med åtta procent. Europeiska unionens kommission har utarbetat ett direktivförslag angående ett system för handel med utsläppsrätter. I första hand är handel med utsläppsrätter ett instrument för att skydda miljön, men det är också ett styrmedel som syftar till att åstadkomma utsläppsbegränsningar med minsta möjliga negativa effekt på konkurrenskraften inom EU. Enligt offentliga utredningar i Sverige bör vi använda oss av dessa mekanismer om vi skall klara av den bestämda andelen av EU:s gemensamma åtagande. Genom att verka för att åtgärder, som bekostas av Sverige, vidtas såväl nationellt som internationellt skulle en given resursinsats kunna mångfaldiga utsläppsminskningarna alternativt uppnå utsläppsminskningar till en bråkdel av motsvarande kostnad i Sverige. Systemet med överförbara utsläppsrätter har förutsättningar för att kunna bli effektivt ur både miljö- och klimatsynpunkt. Klimatproblematiken kanske inte får sin lösning enbart genom protokollets genomförande, men det är ett nödvändigt steg. För att verkligen minimera risken för övergripande klimatförändringar på vår jord krävs sannolikt utsläppsbegränsningar vida över nuvarande internationella och nationella mål. Även om det är möjligt att den faktiska minskningen inledningsvis blir mycket liten är det ett stort steg på väg. Kyotoprotokollet är det första i sitt slag, och banar väg för fler ingripande åtgärder i arbetet för en bättre miljö.