Jämförelse mellan väggar av korslimmat trä och armerad betong med finita elementmetoden

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap

Sammanfattning: Klimatförändringarna påverkar världen negativt. År 2015 togs Parisavtalet fram för att bekämpa klimatkrisen, vilket resulterade i större krav på byggnadssektorn. Byggnadssektorn står för en stor del av både den totala energianvändningen och energirelaterade utsläpp av växthusgaser. Dessa måste minskas för att kunna uppnå de miljökrav som definieras i Parisavtalet. Korslimmat trä, även kallat KL-trä, är ett konstruktionsmaterial på marknaden som främjar för ett hållbart byggande jämfört med det nuvarande dominerande materialet betong.  Syftet med forskningen är att redogöra för skillnaden mellan väggar av armerad betong och KL-trä. Studien har framtagits genom ett experiment där modelleringsprogrammet StruSoft FEM-design användes för att modellera, dimensionera och analysera en referensbyggnad placerad på Gävle Strand i Gävle. Fokuset ligger på hur materialen förhåller sig som ett bärande material och dess skillnad. Forskningen tar inte hänsyn till energi, fukt-, ljud- eller brandkrav. Analys av de båda materialen visar att betongen har fördelar, speciellt gällande nedböjning och tjocklek. Resultatet för KL-trä visar att det är möjligt att bygga ett flervåningshus. Däremot kan det kräva högre dimensioner och ger större nedböjning jämfört med betong. Resultatet visar att ytterväggarna av KL-trä behöver vara 80 mm tjockare än betongväggarna och nedböjningen är i det värsta fallet 4,8 mm för KL-trä respektive 1,8 mm för betong. Resultatet visar att den totala vikten för byggnaden med väggar av KL-trä är 74 % av den totala vikten för byggnaden med betongväggar. Vikten för en byggnad med väggar av KL-trä har stora fördelar och gynnar miljön och är tack vare av dess låga vikt enklare att arbete med. Då KL-trä är det bättre alternativet för miljön bör fler byggherrar ha i åtanke att använda lösningar med trä som stomme för att främja ett hållbart byggande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)