Fast fashion vs hållbar konsumtion - gapet mellan uttryck och agerande

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka de främsta faktorerna till varför unga svenska kvinnor konsumerar fast fashion i en tid präglad av ett fokus på hållbarhet. Motsättningarna mellan köpintentionerna och dagens hållbarhetsfokus skapar ett gap mellan konsumenternas agerande och uttryck vilket undersöks genom åtta faktorer för att utse den mest betydande. Frågeställningar: Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är “Vilka är de främsta faktorerna till att unga svenska kvinnor konsumerar fast fashion trots dagens fokus på hållbarhet?”. De frågeställningar som ämnar till att ge svar på denna frågeställning är: -Vad ser unga kvinnor för värde i att konsumera kläder och hur påverkar det i sin tur klädkonsumtionen? -Vilka konsumtionsbehov är avgörande för unga kvinnors konsumtion av fast fashion? -Vad har unga kvinnor för bild av företagens arbete med hållbarhet och hur påverkar det klädkonsumtionen? Teori: Uppsatsens teori är the attitude-behaviour green gap och består av åtta faktorer vilka står för de barriärer som kan skapa gapet mellan konsumenters agerande och uttryck gällande konsumtion av hållbara produkter. Några av de faktorer som teorin bygger på och som uppsatsen behandlar är värde, pris, behovets karaktär, sociala normer, tillgänglighet, köpfrekvens, synlighet och komplexitet kring hållbarhet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ metod där ett deduktivt angreppssätt ligger till grund för insamlingen och bearbetningen av empirin. En enkätundersökning genomförs där 251 respondenter analyseras genom statistikprogrammet SPSS. Målgruppen är unga svenska kvinnor då undersökningen fokuserar på kvinnor i åldern 15-35. Utefter empirin tas åtta hypoteser fram som vidare förkastats eller bekräftats. Slutsats: Den slutsats som kan dras av uppsatsen är att värde, pris, behovets karaktär, sociala normer och komplexitet kring hållbarhet är de främsta faktorer som påverkar köpintentionerna av fast fashion. Det kan även tydas att det är dessa som är de främsta barriärerna för att konsumera hållbart hos unga kvinnor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)