Effektivisering av returflöden : ur ett tids-, flexibilitets-, miljö- och ekonomiskt perspektiv

Sammanfattning: I takt med den ökande befolkningsmängden ställs allt högre krav på företag för att bibehålla de ändliga resurserna. En förutsättning för fortsatt utveckling är effektivisering där resurser används på ett mer effektivt sätt med syfte att minska miljöpåverkan men också ur ett kostnadsperspektiv där företagen ska kunna konkurera eller överleva på den ökande marknaden. Idag läggs mycket fokus på verksamheters flöde i riktning mot konsumenter, allt för att tillfredsställa kundbehov och öka vinsterna. Returflödet inriktas på gods som färdas emot det traditionella flödet för utgående gods och har på senare tid ställts i rampljuset mot ett cirkulärt flöde.Syftet med examensarbetet är att kartlägga returflöden från företag belägna i Orust kommun för att undersöka möjligheterna till effektivisering ur olika aspekter. För att driva studien gjordes en enkätundersökning där 19 företag medverkade genom att svara på 13 frågor berörande dess returflöde, varav 12 angav att de har ett returflöde. Respondenterna undersöktes och placerade ut på kartan för att kunna ge en tydligare bild av nuläget. Från enkäten framgick att nästan alla av respondenterna i studien returnerade sitt gods direkt tillbaka till leverantör i samband med inleverans. De resterande företagen med returflöde angav att de skickade gods till avfallshantering. Företagens returgodstyper varierade från returemballage till farligt gods och frekvensen för returgodset varierade från ett par pall per dag till ett par per år.I dagsläget finns två vägar in till ön i riktning norr- eller söderut där all godstrafik går. Utefter respondenternas svar konstruerades två fiktiva mjölkrundor med rutt där även de två avfallscentralerna utgjorde en fördelaktig omlastningspunkt för avlämning av avfall med utgång vid respektive bro beroende på godsets slutdestination. Förutsättningar för att en mjölkrunda med konsolidering ska kunna vara applicerbar är att godsets slutdestination ligger åt liknande håll, att returflödesfrekvensen och godstyper är av liknande karaktär. Att transportera avfall i samband med livsmedel är inget alternativ på grund av lagar, men däremot kan exempelvis glasavfall och returemballage returneras i samma fordon. I komplement till den fiktiva mjölkrundan föreslås en utplacering av två nav utanför Orusts gränser med hänsyn till den tunga belastningen på de broar som ansluter kommunen med fastlandet. Naven agerar också mellanhänder för företagens leverantörer som istället för att köra in på Orust, kan hämta upp godset i respektive nav. I den fiktiva lösningen skulle nuvarande transportsträcka på ön minska från 466,6 kilometer till 157,5 kilometer. Trots att samlastning ofta leder till minskad tids- och flexibilitetseffektivitet kan det ur ett miljö- och kostnadsmässigt perspektiv öka effektiviteten för företagen. Den fiktiva lösningen kan på liknande sätt appliceras på fler företag belägna på Orust beroende av verksamhet och plats.