Likviditetsanalys av belånade skogsfastigheter

Sammanfattning: Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare. Syftet med studien är att undersöka om ett urval skogsägare med fastigheter av varierande storlek och belåning kan komma att få likviditetsproblem inom en tioårsperiod och därmed orsaka finansiella risker för en tänkt långivare. För att mäta likviditetströmmarna på olika skogsfastigheter har en modell konstruerats i Excel. Modellen simulerar likviditetsströmmar under en tioårsperiod på 20 fastigheter som är belånade i varierad grad. Inkomstsidan består av avverkningsintäkter från slutavverkning och gallring. Utgifterna i modellen härrör från plantering, röjning, samlade fasta utgifter samt avverkningskostnader, (vid simulerade slutavverkningar och gallringar). Resultatet i grundanalysen visar att vid ”dagens nivå” om 3,5 % låneränta, 480 kr/m3fub timmerpris och 320 kr/m3fub massavedspris får 11 av de 20 studerade fastigheterna likviditetsbrist under tioårsperioden, om inget annat yttre kapital tillförs. Känslighetsanalysen indikerar att likviditeten på flertalet fastigheter är mycket känslig för både räntehöjningar och virkesprissänkningar. Ägare till belånade skogsfastigheter är exponerade mot både finansiell risk och rörelserisk. I fall där båda dessa risktyper är höga kan betydande ekonomiska konsekvenser uppkomma för låntagarna/skogsägarna och i förlängningen också för långivarna. Slutsatsen utav resultatet är att markägare med hög belåningsgrad kan få svårt att finansiera sina utgifter med inkomster från skogen. Långivaren bör vara medveten och vaksam över eventuella likviditetsproblem som kan uppkomma i fall där skogsfastigheter är högt belånade. Att tyda informationen i skogsbruksplaner på ett korrekt sätt är av central betydelse för att göra en rimlig bedömning av fastigheters förmåga att genera positiva kassaflöden över tiden. Risken för en långivare kan vara betydande i de fall där skogsägaren inte har några andra väsentliga inkomster eller andra former av kapital vid sidan av skogsfastigheten. Skogstillståndet på skogsfastigheten i kombination med övriga inkomster är avgörande för att bedöma risken för långivaren.