Bodelning - en jämställd reglering? Avvägningen mellan skyddslagstiftning och fri avtalsrätt

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Nuvarande äktenskapsbalk togs i bruk 1987. Bodelning med anledning av skilsmässa ska ske enligt dess 9 kap 1 §. Reglerna kring förfarandet är dock knapphändiga. Denna uppsats ämnar med rättsdogmatisk metod undersöka avvägningen mellan skyddslagstiftning och fri avtalsrätt i bodelningsregleringen. Finns det ett behov av utökat skydd för svagare part i processen? Frågeställningarna sker utifrån ett könsperspektiv för att kunna undersöka hur lagstiftningen påverkar kvinnor respektive män. Ett överliggande jämställdhetsperspektiv finns även med. Inledningsvis beskrivs hur bodelningslagstiftningen sett ut historiskt med ursprung i den uråldriga giftorätten som var andelar i det gemensamma boet, till utvecklingen i modern tid med en latent rätt till hälften av makarnas gemensamma egendom som huvudregel. I förarbetena till äktenskapsbalken anges att denna likadelningsregel behölls som en skyddsåtgärd för att värna kvinnors ekonomi. Lagstiftaren eftersträvade samtidigt att människor på egen hand skulle kunna förstå lagen och lösa sina juridiska mellanhavanden utan stora kostnader. I uppsatsen konstateras att fler kvinnor än män på gruppnivå har en sämre ekonomisk situation efter bodelningen jämfört med före skilsmässan. I analysen diskuteras lagutformningens inverkan på bodelningsresultaten, och de något motstridiga syftena i propositionen med skydd för kvinnor å ena sidan och avtalsfriheten och enkelheten å andra sidan, problematiseras. Avsaknad av förfarandekrav anges som en möjlig anledning till kvinnors sämre ekonomiska situation. De kostnadsbesparingar som avsågs i förarbetena konstateras ha uteblivit. Kostnader har däremot uppkommit i samband med utdragna bodelningsprocesser som ofta drabbat svagare part. Mot bakgrund av teorierna i uppsatsen befinns äktenskapet som en relation grundad på gemenskap där likadelningsregeln fortfarande och framgent fastslås som en viktig utjämningsfaktor vid skilsmässor. Likadelningsregeln får inte fullt genomslag med nuvarande regelverk, där mycket lämnas till makarna själva. Slutsatsen är att det föreligger ett behov av en mer omfattande skyddslagstiftning kring bodelningsförfarandet eftersom bodelningens följder kan medföra stora ekonomiska konsekvenser för individen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)