Att servera en näringsriktig måltid i skolan - med focus på mjölkprodukter

Sammanfattning: Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) har elever i skolan rätt till näringsriktiga skolmåltider. I lagtexten saknas förklaring om vad den näringsriktiga måltiden innebär, men regeringen hänvisar till de svenska näringsrekommendationerna som utgångspunkt. Syftet med denna rapport var att undersöka skolors tillvägagångssätt för att servera en näringsriktig måltid i skolan. Den kvalitativa intervjun användes som metod för att under-söka detta i fem skolor belägna i Uppsala kommun. Livsmedelsverket har skapat en vägledning, ”Bra mat i skolan”, som ger rekommendat-ioner för skolmaten baserat på de svenska och nordiska näringsrekommendationerna. Där beskrivs riktlinjer som inkluderar användningen av en större andel omättat fett och därtill minskat intag av mättade fetter. Dessutom ges riktlinjer avseende energi, kolhydrater, protein, fiber, salt, vitamin C, vitamin D, folat och järn. Livsmedelsverket vill begränsa andelen mjölkprodukter i skolmaten till fördel för olje-baserade alternativ. Orsaken är mjölkprodukters höga innehåll av mättat fett. Mjölkproduk-ter är dock en bra källa till protein, vitamin D och mineraler som barnen då går miste om när flertalet skolor följer Livsmedelsverkets råd. Studien visar att flertalet skolor närings-beräknar skolmåltiden och följer råden ”Bra mat i skolan”. Vid tillagning i köken kan dock de planerade recepten ändras efter behov, tillgång och förväntad konsumtion. Det leder till att genomförda näringsberäkningar inte stämmer. Studien åskådliggör ett kunskapsglapp mellan planering, tillagning och konsumtion av måltiderna. En av skolorna i studien an-vänder sig varken av näringsberäkning eller av andra riktlinjer. Skolan utgår istället från barnens matpreferenser vid planeringen. En annan skola använder sig av en extern leveran-tör som näringsberäknar och tillagar måltiden. Ansvaret för måltiden skjuts i de flesta fall över i nästa led utan uppföljning och de an-svariga litar på att den som ansvaret delegerats till uppfyller kravet - att servera en närings-riktig måltid. Skolor verkar lägga störst fokus på makronäringsämnen, medan Livsme-delsverkets råd om mikronäringsämnen får mindre uppmärksamhet. Kunskapen om matens näring når heller inte ut från planering till skolor och elever. Det är viktigt att kommuni-cera vad som kännetecknar en näringsriktig måltid för att barnen ska kunna göra aktiva val vid komponeringen av skolmåltiden på tallriken.