I spårvattnet av revisionspliktens gränsvärden : En kvalitativ studie kring efterfrågan på revision, non-audit services och mot eventuella framtida EU-gränsvärden i Sverige

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet; Karlstads universitet

Sammanfattning: Syftet med studien är att beskriva och analysera privata företag, som inte skulle omfattas av revisionsplikt enligt EU:s gränsvärden, och revisorernas inställning till revision och non-audit services [NAS]. Vidare analysera hur NAS påverkar förhållandet mellan revisorer och företag. Även få en bild av framtida inställning till revisionspliktens gränsvärden. Detta återkommer i slutsatsen för att bevisa att vi uppfyllt syftet. En kvalitativ komparativ design, utförd genom semi-strukturerade intervjuer har använts för att besvara dessa forskningsfrågorna. Denna studie är gjord på fem revisorer och hos fem medelstora företag för att få bådas perspektiv och sedan kunna se liknelser och skillnader mellan dessa. Den framställda empirin av de gjorda intervjuerna kopplades samman med relevant teori, som var uppdelad i de tre forskningsfrågorna som präglar denna studie. De övergripande teorierna har varit efterfrågan på revision, NAS och oberoende, samt revisionspliktens gränsvärden. Under varje övergripande teori kompletteras dessa med teorier som bygger upp för en starkare analys. Slutsatserna med studien är att företag är positivt inställda till revision eftersom det ger dem trovärdighet och legitimitet, vilket underlättar relationer med intressenter. Även att det råder delade meningar mellan företagen och revisorerna ifall nyttan med revision överstiger kostnaden. Företagen anser detta, men revisorerna hävdar att det oftast inte överstiger. Angående NAS vet inte företagen om vilka tjänster som finns eller vad de har behov av. Proaktivitet är viktigt hos revisorerna och följden av att branschen gått mot mer rådgivning och NAS har bidragit till större öppenhet hos företagen. Men bidrar inte till att oberoendet rubbas eller att en social sammanhållning där företagen tillfredsställts i försa hand uppstått. Vidare har inte priset sjunkit för revisionen, men att revisionsprocessen blivit mer utförlig. På senare år har även revisionsbyråer sålt sina redovisningsdelar vilket har gett en positiv aspekt sett till oberoendet. Slutligen att det fortfarande råder fördröjningar i slopandet av revisionsplikten år 2010. Företagen skulle fortsätta med revisor oavsett vilka gränsvärden det är, men att efterfrågan styrs av den upplevda nyttan. Revisorerna ser överlag positivt på en höjning av gränsvärdena då större företag får mer nytta från revision. En höjning skulle inte leda till att yrkesrollen skulle förändras, men att mindre kontor hade behövt läggas ned, försämrad kvalitét, minskad efterfråga och ökat osäkerheten i samhället.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)