Modernisera Beardsly: En hybridteori bestående av två till synes motstridiga teorier om estetiska upplevelser

Sammanfattning: ”Att modernisera Beardsley” – jag tänker att detta mål är något jag i alla fall har lyckats närma mig i den här uppsatsen. Jag skulle vilja hävda att jag har beskrivit ett alternativ för hur det är möjligt att bevara de väsentligaste delarna i hans teori, och har även lyckats inkludera en del av Dickies kritik. Mina syften har varit att presentera en hybridteori mellan två till synes motstridiga teorier, internalism och externalism, med ändamålet att inkludera det viktigaste från båda teorierna. Det som jag under den här uppsatsens gång har poängterat är att Beardsley hade mycket intressanta poänger i sin teori, poänger som jag håller med honom är viktiga i en teori kring estetiska upplevelser. Något som jag dock även kunde se var att Dickies kritik mot Beardsleys teori var väldigt stark. Jag ville att det jag ansåg var Beardsleys viktigaste poänger samt Dickies skulle kunna komma till bättre användning om de samarbetade och kanske var en hybridteori en lösning på problemet. Eftersom Beardsley och Dickie verkade ha olika ståndpunkter kring hur vi ska beskriva en teori kring estetiska upplevelser blev det intressant att utgå från både internalism och externalism med målet att presentera en hybridteori. Mitt syfte har alltså varit att presentera en hybridteori. I den hybridteorin har det ingått delar av både internalism och externalism, kanske en modernisering av Beardsley, och kanske ett sätt att rädda någon del av Beardsleys teori. Den del som blev målet att bevara i Beardsley teori, är även grundläggande för en internalistisk position, handlar om en fenomenologisk distinkthet. För att bevara den delen blev jag tvungen att titta på Dickies kritik som handlade om kopplingen mellan Beardsleys upplevelse och det estetiska objektet. Dickie saknade alltså en funktion till hur den estetiska upplevelsen kunde skapas av det estetiska objektet och ändå kallas fenomenologisk distinkt, kan föreslog t.ex. en induktiv undersökning som funktion. I min hybridteori skriver jag om en slags verklighetsförankring. Poängen fick bli att främst slå ihop dessa två delar. Min tanke handlade om att ifall den delen, en externalistisk position från Dickies sida, kunde samarbeta med Beardsleys upplevelse så skulle det kanske finnas ett sätt att kunna bevara något av Beardsleys mest grundläggande idéer. Jag har också haft med mig en frågeställning under uppsatsens gång som handlar om vilka karaktärsdrag som bör ingå i en teori kring estetiska upplevelser. Detta är något som min hybridteori ska ha förklarat, jag anser med de förklaringar jag gjort i avsnitt 4 att det är dessa delar som ska ingå i en teori kring estetiska upplevelser (vilka jag beskrev under teorins detaljer). Jag har försökt vara tydlig med varför jag anser att den estetiska upplevelsen ska vara speciell och skilja sig från andra vardagliga upplevelser. Detta har jag förstås också gjort mot bakgrund av Beardsley och Dickies debatt. För att avsluta den här texten skulle jag kort vilja ta upp vad jag inte får med i den här uppsatsen, p.g.a. utrymmesbrist och för kort arbetstid. Det finns alltså olika diskussioner som kretsar kring det ämne jag tar upp här, dessutom har nog de flesta filosofer främst diskuterat estetiska upplevelser angående andra områden som konstbegreppet, värdeteori m.m. Detta var något jag tidigt i uppsatsen klargjorde att jag inte ville göra, jag ville diskutera estetiska upplevelser utan att behöva ha ett klart konstbegrepp eller att behöva tillskriva den estetiska upplevelsen något tydligt värde. Huruvida det för med sig något positivt i diskussionen kring estetiska upplevelser utan att beröra sådana ämnen är fortfarande inte helt klart, men för mig i den här situationen har mitt mål med uppsatsen blivit nått. Denna aspekt tar dock inte bort möjligheten att diskutera konstbegreppet och värdet hos estetiska upplevelser i relation till min diskussion här. Det jag helst vill se är att diskussioner kring den estetiska upplevelsen, konstbegreppet, och den estetiska upplevelsens värde kan vara olika diskussioner som integrerar med varandra när en som t.ex. filosofi vill det. Visst är t.ex. den estetiska upplevelsen och det estetiska objektet eller konstverket beroende av varandra men det betyder inte att de behöver diskuteras samtidigt. Med detta avslut vill jag alltså öppna för andra diskussioner om samma eller närliggande ämnen som ska kunna samarbeta och ge insikt kring problem jag velat belysa i min text och med mina synpunkter på den estetiska upplevelsen.