Filmmediets konstfullhet i backspegeln : En medieestetisk diskussion med utgångspunkt i filmpropositionsdebatten 2016

Sammanfattning: Den här uppsatsen ställer samt söker besvara frågor om konstens ontologi, filmmediet som konst samt analyserar hur konstbegreppet framträder i pressdebatten beträffande den svenska regeringens filmproposition som inleddes mars 2016. Uppsatsens frågeställningar besvaras med hjälp av en metod härledd ur flera metodiska och teoretiska traditioner. De konkretare forskningsfrågorna gällande pressdebatten besvaras medelst diskursanalys som metod; medan uppsatsens vidlyftigare frågor om konst etcetera besvaras medelst en “hypotetisk” metod. I uppsatsen betraktas svensk filmpolitik, likaledes diskussionen om konst, som diskurser vilka omfattar en lång historisk period. Uppsatsen skisserar ett konstbegrepp med utgångspunkt i tänkare som Leo Tolstoy, Walter Benjamin, Bertolt Brecht, Martin Heidegger och Vladimir Nabokov. Konstbegreppet hävdas i uppsatsen vara centralt för debatten om den svenska filmpolitiken. Samtidigt visar uppsatsens konstdiskussion att filmmediets konststatus inte är självklar. Att filmmediet inom diskursen “svensk filmpolitik” ändå normativt ses som konst snarare än som vilken kommersiell industri som helst komplicerar enligt uppsatsen filmfrågan. Ty om filmmediet inte generellt sågs som konst vore man från politiskt håll – i synnerhet med tanke på att filmen sedan länge mist sin position som dominerande massmedium – sannolikt mindre angelägen att värna om det.