... lite muskler ska det vara : en intervjustudie om hälsoundervisningen i skolan ur ett elevperspektiv

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av hälsaundervisningen inom ämnet idrott och hälsa, samt undersöka hur gymnasieelevers kunskaper inom hälsa kan överföras till deras livsstil och användas utanför skolkontext. Kunskapen om elevernas upplevelse kan ge en ökad förståelse för hur hälsaundervisningen i skolan fungerar och eventuellt behöver justeras. Studien utgår från följande frågor: Hur sker arbetet med hälsa på skolnivå, i och kring undervisningen, enligt elever?Vilket lärande bidrar hälsoundervisningen till?Vilka aspekter av hälsoundervisningen påverkar elevers liv nu och på vilket sätt?Metod Studien använder sig av en kvalitativ metod, inom vilken sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 16–19 år har genomförts. Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval utifrån uppvisat intresse. Studien har använt sig av health literacy som teoretiskt ramverk, vilket är till hjälp för att förstå hur lärandet sker och påverkar elever även efter skolan. Resultat Resultatet visar att hälsoundervisningen sker både teoretiskt och praktiskt, men kopplingen mellan teori och praktik framstår inte alltid som tydlig då olika aspekter av hälsa ofta behandlas på olika sätt. Teorin upplevs som upprepande och tråkig i jämförelse med praktiken som upplevs givande. Bäst utfall ger en tydlig koppling mellan teori och praktik, i samband med lärande kopplat till situationer elever kan relatera till. Vilket leder till att eleverna lär sig att applicera undervisningen även i andra kontexter. Undervisningen i en trygg salutogen präglad miljö bidrar till att elevers självkännedom ökar samt att deras förhållningssätt till hälsa blir bättre.  Slutsats Undervisningen behandlar både salutogena och patogena perspektiv, vilket gör att elever upplever att hälsobegreppet tas upp i sin helhet. Men elever saknar den fulla förståelsen för komplexiteten i begreppet och kan därmed inte heller konkretisera de bortprioriterade delarna. Upplevelsen av undervisningen påverkas av normtillhörighet och synliggörandet av normer kräver att normer problematiseras för att undvika exkludering. Att undervisa inom hälsa på ett hälsosamt sätt kräver stor kompetens, vilken kan behöva förbättras.