Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13 vid värdering till verkligt värde : En studie om efterlevnaden av IFRS 13 bland börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien

Sammanfattning: Sammanfattning   Titel: Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13 vid värdering till verkligt värde - En studie om efterlevnaden av IFRS 13 bland börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien    Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2017 – juni   Syfte: Företag som brister i den finansiella rapporteringen lever inte upp till IFRS krav på transparens, kompabilitet och en enhetlig redovisning i Europa. Relevant information riskerar därmed att undanhållas från investerare, analytiker och övriga intressenter på kapitalmarknaden. Att redovisningsstandarder efterlevs är avgörande för att uppfylla dessa målsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur variablerna företagsstorlek, revisionsbyrå, skuldsättningsgrad, lönsamhet, likviditetsnivå, tid och kluster påverkar efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien.    Metod: Deduktiv ansats där hypoteser formuleras för att testa ett antal oberoende variablers påverkan på fastighetsbolagens efterlevnad av IFRS 13. Ett upplysningsindex konstrueras för att operationalisera efterlevnaden där analysen av insamlad data från årsredovisningar genomförs med multipel regressionsanalys och korrelationsanalys.    Resultat & Slutsats: Studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan tid och efterlevnadsgrad, vilket innebär att företagen har en högre efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 2015 jämfört med 2013. Ett signifikant negativt samband mellan likviditetsnivå och efterlevnadsgrad kan också konstateras där fastighetsbolag med lägre likviditetsnivå har en högre efterlevnad. Studien visar även att efterlevnaden av de obligatoriska upplysningskraven var relativt hög överlag med en genomsnittlig efterlevnad på 76,1 % för 2013 och 81,6 % för 2015. Vi kan slutligen konstatera varierande resultat mellan Sverige, Tyskland och Storbritannien, vilket visar att de studerade variablerna har olika stor påverkan på efterlevnaden av upplysningskraven i dessa länder.   Förslag till fortsatt forskning: En begränsning med denna studie är att vi enbart studerar hur tid, kluster och ett antal företagsspecifika faktorer påverkar efterlevnaden av obligatoriska upplysningskrav. Tidigare forskning visar att det finns landspecifika faktorer som också kan ha en påverkan på efterlevnaden i olika länder. Det vore därmed intressant att även inkludera dessa variabler i vidare studier för att studeras dess påverkan. Den finansiella sektorn står ut med en generellt låg efterlevnad av obligatoriska upplysningskrav i IFRS och det vore därmed också intressant att studera vilka faktorer som kan förklara variationer i efterlevnaden inom denna sektor.      Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis på vad som kan förklara skillnader i efterlevnadsgraden av IFRS 13 hos svenska, tyska och brittiska fastighetsbolag. Studiens praktiska bidrag är att den kan ge intressenter en större förståelse för vilka faktorer som kan påverka i vilken utsträckning fastighetsbolag efterlever obligatoriska upplysningskrav. En sådan ökad förståelse leder förhoppningsvis till tydligare standarder och en högre efterlevnad i framtiden vilket innebär en högre kvalité i den finansiella rapporteringen.