”Ingen miljö är språkligt främjande, om det inte finns vuxna eller andra barn” : - En kvalitativ studie om förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhet. Genom semi-strukturerade intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi fått en inblick i hur åtta förskollärare på sju olika förskolor i Mellansverige upplever att de arbetar för att stödja barn med språklig sårbarhet. I den hämtade video-observationen ges exempel på strategier för hur förskollärare kan arbeta i praktiken för att stimulera språkutvecklingen hos språkligt sårbara barn. Den insamlade datan i första delstudien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra och beskriva hur förskollärare upplever att de arbetar med språklig sårbarhet i spontana respektive planerade undervisningssituationer. Den andra delstudien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt och samtalsanalytiskt perspektiv för att besvara hur arbetet kan ta sig uttryck i praktiken. Studiens resultat pekar på att förskollärarna arbetar med att stödja barn med språklig sårbarhet i spontana undervisningssituationer genom att använda planerade undervisningsmaterial. Vi tolkar också att det finns en medvetenhet hos förskollärarna när det gäller betydelsen av deras roll i den sociala interaktionen för att främja språkligt sårbara barns språkutveckling. I analysen av resultatet från de olika delstudierna tolkar vi att förskollärarna använder olika strategier i arbetet för att stödja barn med språklig sårbarhet. Vidare förekommer det ringa variation i hur förskollärarna upplever att de arbetar för att realisera läroplansmålen i Lpfö18.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)