Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie
Sammanfattning: Bakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade positiva effekter, såväl fysiska som psykiska. Egenvård är, enligt Orem (2001), en grundläggande teori för människors välbefinnande och tillfrisknande. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och stöd till patienter gällande egenvård. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression. MetodEn litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och åtta kvantitativa som publicerats i PubMed eller Cinahl mellan 2008 och 2018. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2016). Varje enskild studie värderades utifrån ett poängsystem där antal “ja” gav ett poäng och hänsyn togs till antal deltagare som var med i studierna, då studier med fler deltagare ansågs ha högre värde. Aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression sammanställdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. ResultatDe granskade studierna visar sammantaget att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot kan inget tydligt samband ses gällande vilken intensitet, frekvens eller träningsform som är mest lämplig att utföra för bästa möjliga effekt vid depression. Det visade sig att stöd i form av exempelvis professionell personal och aktivitetsmätare motiverade deltagarna att öka den fysiska aktiviteten vid depression. SlutsatsFysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter på måendet, såsom förbättrat humör, förbättrat välbefinnande, sömn och självförtroende, samt tenderar att reducera graden av depression.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)