Tysta barn : Socialsekreterares erfarenheter av barnsamtal med särskilt fokus på barn som inte pratar

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för socialt arbete och kriminologi; Högskolan i Gävle/Avdelningen för socialt arbete och kriminologi

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av barnsamtal med särskilt fokus på tysta barn. Sex socialsekreterare från socialtjänstens enhet för barn och unga i tre olika kommuner har deltagit i kvalitativa intervjuer. Genom tematisk analys kunde resultatet analyseras utifrån naiv teori och kommunikationsteori. Resultatet visade att tysta barn kunde förekomma i utredningar och att hjälpmedel och verktyg kunde främja kommunikation mellan socialsekreterare och barnet. Ett sätt för barnet att uttrycka sig utan att vara verbal var genom hjälpmedel och verktyg som gav en möjlighet att peka och visa. Det framkom att det främst var relationsskapande som kunde bidra till en bra dialog. Ingen av de intervjuade socialsekreterarna uppger sig använda någon specifik samtalsmetod eller teori som grund vid barnsamtal. Snarare använder de sig av praktisk erfarenhet. Av resultatet framkom det att barnets delaktighet syftade till att barnet får ta del av utredningsprocessen snarare än delaktighet i samtalet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)