Moderna språk för alla elever : Framgångsfaktorer för en likvärdig inkluderande språkundervisning ur verksamma pedagogers synvinkel

Sammanfattning: Denna studie vill bidra med kunskap kring inkludering och likvärdig delaktighet i moderna språk. Studien tar avstamp i ämnet moderna språk i grundskolans årskurs sex, som genom en lagändring från 1 juli, 2018, blivit obligatorisk och ett eget ämne, med kursplan och kunskapskrav. Bakom denna lagändring ligger Europakommissionens intention att höja språkkunskaperna hos alla medborgare för att de bättre ska kunna delta socialt och kommunikativt i framtidens samhälle. Syftet med studien är tudelat. Dels är mitt syfte med studien att studera hur skollagändringen: moderna språk - eget ämne och obligatoriskt från årskurs 6 uppfattas och upplevs av språklärare, specialpedagoger och utvecklingspedagoger ur ett likvärdigt delaktighetsperspektiv. Dels vill jag även bidra till kunskap genom att belysa viktiga faktorer för framgångsrik inkluderande undervisning i moderna språk för alla elever. Studien har en ansats att vara en fallstudie av en kommun, där datainsamlingsmetoden varit tio kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor som genomförts på sex skolor med fyra språklärare, fyra specialpedagoger och två utvecklingspedagoger. Urvalet har gjorts genom mailutskick och är av typen icke-sannolikhetsurval. De inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan bearbetats och analyserats. Den kvalitativa analysmetoden jag använt har inspirerats av IPA, den fenomenologiska tolkande analysen, där forskaren försöker analysera hur respondenterna uppfattar fenomenet lagändringen i sin upplevda verklighet. Analysen bygger på en sjustegsmodell, där det transkriberade och färgkodade empiriska råmaterialet sorterats genom kodning och induktiv analys till olika underteman. Dessa har sedan analyserats vidare och slutligen framstod fyra överordnade teman. Studien innehåller även kvantitativa inslag och en deduktiv analys. I studien har antalet kommentarer räknats om fem av aspekterna i delaktighetsmodellen; tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. Det finns även en analys av pedagogernas svar utifrån några olika parametrar som handlar om ställningstaganden, vilket leder fram till fyra gestaltningar av förhållningssätt. Resultatet av studien redovisar fyra överordnade teman: organisation och resurser, yrkesroller och kollegialt lärande, lärande och elevsyn samt förhållningssätt. Resultatet visar att organisationen ser olika ut vad gäller alternativ till moderna språk och att tillräckliga resurser inte har lagts på implementering, information och fortbildning. Det råder osäkerhet bland pedagoger hur det särskilda stödet ska kunna organiseras för eleverna och mer kollegialt samarbete önskas. Studien visar att det går att göra många extra anpassningar i moderna språk för att skapa delaktighet för eleverna, men att mycket hänger på lärarens förhållningssätt till elevers lärande och vilka specialpedagogiska perspektiv som pedagogerna utgår från. Genom noggranna beskrivningar av genomförandet av studien och en empiritrogen resultatdel, med många belysande citat, har jag verkat för hög tillförlitlighet i studien. Triangulering har även skett genom att empirin kommer från tre olika yrkeskategorier, vilkas svar jag tolkat utifrån min egen erfarenhet som språklärare och specialpedagog. Vidare forskning inom detta område skulle kunna vara att genomföra en större nationell studie med utgångspunkt i denna studies syfte och forskarfrågor. Det särskilda stödet inom moderna språk vore också mycket intressant att studera, särskilt med lagändringen från 1 juli, 2019 att det särskilda stödet i första hand skall ges inom den grupp eleven tillhör.