Uppfattningar av friskvårdstimmar, fysisk aktivitet och hälsa ur ett ansvarsperspektiv : en kvalitativ studie med inspiration av fenomenografi

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)