Varför ha anläggningar för vissa när idrott ska vara för alla? : En kartläggning om tillgängligheten av idrottsanläggningar i Söderhamns kommun för personer med rörelse-, syn- och intelletuell funktionsnedsättning

Sammanfattning: Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet är bra för hälsan och minskar risken att drabbas av sjukdomar, samt bidrar till gemenskap, rörelseglädje och personlighetsutveckling. Personer med funktionsnedsättning är fysisk aktiva i betydligt mindre grad och anser sig ha sämre hälsa och sitter stilla i högre grad än övriga befolkningen. I den här studien är ambitionen att kartlägga huruvida Söderhamns kommuns idrottsanläggningar för inomhusaktiviteter är anpassade för Personer med rörelse-, syn- och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en del av projektet Champa arena. Projektet har som ett mål att öka publicering av information om idrottsanläggningars tillgänglighet. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kartlägga hur Söderhamns kommuns anläggningar för inomhusaktiviteter är tillgängliga för personer med rörelse-, syn och intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Anläggningar valdes ut utifrån en analys Gävleborgs parasportförbund gjorde om vilka anläggningar som var i störst behov av att kartläggas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Därefter gjordes en kvalitativ obseravtionsanalys av dessa anläggningars tillgänglighet utifrån en framtagen inventeringsmall. Efter att idrottsanläggningarna kartlagts sammanställdes resultatet genom deskriptiv (beskrivande) text. Resultat: Det som framkom av kartläggningen i denna studie var att det fanns bra exempel och mindre bra exempel på hur tillgängligheten ser ut i Söderhamns kommun. Aquarena hade bra och tydliga kontraster, Inomhusskjutbanan som ligger på källarplan saknade hiss vilket kan exkludera personer i rullstol. Tennishallen hade tennisbollar som möbeltassar på alla möbler för att minska ljudnivå och oro hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ridanläggningen var den enda av de kartlagda idrottsanläggningarna som hade hiss, medan Idrottshallen som består av tre våningar saknade hiss. Slutsats: Att idrottsanläggningar inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning leder i högre grad till en stillasittande fritid, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar till följd av brist på fysisk aktivitet. Idrottsanläggningarna som kartlades publicerade inte heller information om tillgängligheten på deras hemsida.