"Det som jag tycker är oerhört skrämmande är att stå ensam i beslutet. Som jag sa, vad är en magkänsla?" : En kvalitativ studie om omsorgssvikt och anmälningsplikt i förskolan.

Detta är en M1-uppsats från Luleå tekniska universitet/Institutionen för konst, kommunikation och lärande; Luleå tekniska universitet/Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens beskrivningar om och hur de hanterar uppdraget som de är ålagda att arbeta efter, samt hur personalen tolkar begreppet omsorgssvikt. Studien lyfter fram olika former av omsorgssvikt samt hur dessa kan visa sig hos barn och vilka tecken som är vanligast i respektive form av omsorgssvikt. Studien redogör även för Killéns (2014) överlevnadsstrategier som återfanns i många av förskolepersonalens beskrivningar. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv som bygger på förståelse och tolkning av någons upplevelser och erfarenheter. Studien bygger på intervjuer som sedan analyserats med hjälp av meningskoncentrering och meningstolkning som analysmetod. En egen analysmodell konstruerades med hjälp av Killéns överlevnadsstrategier. Personal inom förskolan är medvetna om att barn utsätts för omsorgssvikt och att de som verksamma inom förskolan har en anmälningsskyldighet. Studien visar på att det råder en osäkerhet om vad begreppet omsorgssvikt innefattar och vad uppdraget innebär. Problem uppstår om personalen inte känner sig trygga i sin roll att anmäla, socialtjänsten får då inte möjligheten att hjälpa familjer eftersom oron inte kommer till deras kännedom. Studiens resultat visar även att personal inom förskolan använder sig av Killéns överlevnadsstrategier när de beskriver sitt uppdrag, och hur de ser på begreppet omsorgssvikt. Problematiken här blir att när förskolepersonalen tillämpar dessa överlevnadsstrategier i sitt förhållningssätt, försvårar det uppdraget. Resultatet visar även att personal inom förskola många gånger söker efter tecken som tyder på att barnet inte befinner sig i en omsorgssviktsituation och att de därmed inte behöver göra en orosanmälan. Det blir tydligt av studiens resultat att förskolepersonalen behöver ges möjlighet till kompetensutveckling, med tanke på den osäkerhet som råder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)