Alkohol, våld och maskulinitet : En kvantitativ förstudie

Sammanfattning: Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa. Denna uppsats syftar till att studera vad som händer när vissa av de variabler som använts i tidigare forskning, vad gäller alkohol och våld, relateras till andra som är löst teoretiskt styrkta utifrån maskulinitetsteorier. Vilka variabler utmärker sig, finns det samband som man inte sett inom tidigare forskning och vilka ytterligare variabler skulle behöva tillföras i framtida forskning? Materialet består av telefonintervjuer utförda 2002 där 5469 slumpmässigt utvalda vuxna svenskar ringts upp av SCB på uppdrag av SoRAD. Som metod används en logistisk regressionsanalys för att se vilka variabler som påverkar sannolikheten att slagsmål inträffar. Fyra områden utmärker sig i resultatet; hög intensivkonsumtion, respektive låg ålder, civilstatus och klass, ökar risken för att slagsmål ska inträffa. Det kan konstateras att det i den här analysen inte framkommer samband mellan olika variabler som inte finns belagda i tidigare forskning eller som kontrasterar mot tidigare forskning. Dock kan konstateras att vissa av de samband som beläggs i tidigare forskning inte kan beläggas i detta material. Det beror sannolikt på brister i validitet. En slutsatts av studien är att det finns anledning att fortsätta utforska området alkohol, våld och maskulinitet. Utöver de variabler som används i denna uppsats bör, av teoretiska skäl, männens relationen till föräldrar och till andra män undersökas. För en bättre kontextualisering av maskulinitet bör ekonomiska förutsättningar inkluderas i förhållande till klass. Det finns i materialet en grupp unga, ogifta män, som har de högsta riskerna för inblandning i våld vid alkoholkonsumtion. Intensivkonsumtion är en del av torr alkoholkultur. Det tycks finnas kopplingar mellan indikatorn på torr alkoholkultur och de variabler som kan kopplas till maskulinitet och sambandet mellan alkohol och våld.