Naturbaserade lösningar som det nya normala? : Fyra skånska kustkommuners perspektiv på naturbaserade lösningar inom klimatanpassningsarbetet

Sammanfattning: Behovet av klimatanpassning i kustområden är stort, och fortsätter öka världen över. Naturbaserade lösningar (NBS) är flexibla och multifunktionella åtgärder som samverkar med naturliga processer, vilket gör dem anpassningsbara till förändrade förhållanden, till skillnad från hårda kustskydd. Genom denna studies kvalitativa intervjuer med fyra skånska kustkommuner har förutsättningar för NBS att främja klimatanpassning visats vara på god väg. Kustkommunerna ser NBS som ett självklart förstahandsval inom kustskydd. NBS har fått större genomslag i och med ökat samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå genom nätverk och projekt, vilket har möjliggjort stort utbyte av praktiska lärdomar och kunskap om NBS, naturliga processer och klimatförändringars effekt i kustområden. Samverkan är en viktig del i klimatanpassningsarbetet där samlad expertis bidrar till gemensam förståelse för NBS funktion och mervärden. Idag finns konsensus om ett naturbaserat arbetssätt, där tjänstepersoners och eldsjälars kunskap, intresse och engagemang spelar en avgörande roll för det kommunala arbetet med NBS. Deltagande i NBS-projekt ger mer praktisk erfarenhet och synliggör åtgärdernas positiva effekter, vilket i sin tur kan skapa lokala politiska incitament för att integrera och använda NBS ytterligare i klimatanpassningsarbetet. Dock påträffas flertalet svårigheter, i huvudsak gällande förlegad lagstiftning som inte är kompatibel med NBS flexibilitet, tidskrävande och komplicerade tillståndsprocesser samt frånvaron av uttalat tillvägagångssätt gällande gränsöverskridande åtgärder för hur kommuner, myndigheter samt enskilda fastighetsägare ska samarbeta och dela på ansvaret. För att kunna normalisera och skala upp implementering behöver NBS bli inkluderade som standardalternativ vid beslut om olika kustskyddsåtgärder. Svenska kustkommuner kommer behöva ta ställning och diskutera acceptansen för klimatförändringars olika grad av påverkan i kustområden, där obekväma beslut och övervägandet av andra strategier såsom förändrad markanvändning och planerad reträtt väntas bli mer påträngande. Studiens resultat kan förhoppningsvis uppmuntra naturbaserade insatser inom svenskt klimatanpassningsarbete ytterligare, för att säkerhetsställa levande kustområden där natur och samhällen kan bevaras och klimatsäkras för dagens och framtida klimatförändringar.