Anpassning av balanserat styrkort till offentlig verksamhet

Sammanfattning: Syfte: Tidigare forskning visar att offentliga verksamheter tillämpar balanserat styrkort anpassat till dess specifika verksamhet. Antalet studier som behandlar anpassning av balanserat styrkort till offentlig verksamhet är begränsat vilket leder till att studien syftar till att belysa hur balanserat styrkort anpassas till svensk offentlig verksamhet. Metod: Studien tillämpar en abduktiv kvalitativ ansats med datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data och teori följer tematisk analys. Studien genomsyras av den tolkande hermeneutiska traditionen. Resultat & slutsats: Studien tolkar att offentlig verksamhet tillämpar anpassade balanserade styrkort där ingen uppnår samtliga kriterier för balanserat styrkort. Studien tolkar vidare att nyttan med anpassat balanserat styrkort uttrycks i form av enkelhet och enhetlighet vilket skapas genom att syftet med anpassat balanserat styrkort är detsamma som inom traditionellt balanserat styrkort. Anpassning av perspektiv uttrycks genom att lärande- och tillväxtperspektivet exkluderas till förmån för medarbetarperspektivet. Förslag till vidare forskning: Studien föreslår vidare forskning vad gäller strategikartans roll efter strategiutveckling, kausalitet när ett annat perspektiv än det finansiella placeras högst upp i hierarkin, lärande- och tillväxtperspektivets exkluderande till förmån för medarbetarperspektivet samt valet att avveckla balanserat styrkort inom offentlig verksamhet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse för balanserat styrkort anpassas till offentlig verksamhet. Förståelsen för anpassning skapas genom fyra aspekter; Tillämpning, Nytta, Syfte och Perspektiv.